Start
Artikeln är över 2 år gammal

Flera fartyg fanns i närheten då skadorna på gasledningen uppstod – det kan vara fråga om en rysk dubbelbluff

Det är oklart vad som orsakade skadorna på gasledningen mellan Finland och Estland.

Bevakningsfartyget Turva på det område där skadan på gasledningen uppstod.
Bevakningsfartyget Turva på det område där skadan på gasledningen uppstod. Bild: Rajavartiolaitos

En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.

Centralkriminalpolisen utreder fallet som grovt sabotage. Enligt polisen kan de observerade skadorna inte ha uppstått av misstag, och det är grunden till brottsmisstankarna.

Centralkriminalpolisens chef Robin Lardot sa på onsdagen att det finns spår av yttre påverkan på havsbottnen.

Finlands statsledning har låtit bli att tala om sabotage. Rysslands eventuella roll har varit föremål för spekulationer i massmedier, men frågan om Rysslands roll är fortfarande öppen.

Det är oklart vem som ligger bakom dådet och hur skadorna på Balticconnector-ledningen uppstod.

Det fanns fem fartyg i närheten av gasledningen vid tidpunkten för när skadan uppstod. Fartygen ser ut att dröja kvar på området. Ett av fartygen är ryskt.

Den ryska oljetankern SGV Flot låg för ankar och lämnade området först sent på kvällen söndagen den 8 oktober. De övriga fartygen – från Cooköarna, Malta, Liberia, och Panama – rörde på sig mer under tidsperioden som kartan illustrerar, därav har de längre streck ovan.

Centralkriminalpolisen meddelade på onsdagen att den kommer att granska vad det har funnits för fartygstrafik i området.

Det är också fullt möjligt att det kan förekomma hemlighållande, bluff och dubbelbluff ifall det rör sig om ryskt sabotage.

Till exempel ett fartyg som har observerats på platsen eller ljud som har observerats kan vara en fint.

En dubbelbluff går ut på att någonting görs så rakt på sak att utomstående inte riktar misstankar mot verksamheten. Ett fartyg som utför en operation skulle i så fall röra sig på området så öppet att verksamheten inte väcker misstankar.

Yle presenterar här tre teorier om skadorna på gasledningen.

Värmekartan visar hur livlig fartygstrafiken på Finska viken är. Hundratusentals fartyg rör sig årligen längs de populäraste rutterna.
Värmekartan visar hur livlig fartygstrafiken på Finska viken är. Hundratusentals fartyg rör sig årligen längs de populäraste rutterna. Bild: Kartta: MarineTraffic, grafiikka: Asmo Raimoaho / Yle

Ankarteorin

Hypotes: Ett stort fartyg har släpat på ankaret som har träffat gasledningen.

En av huvudteorierna för närvarande är ankarteorin.

Kommendören för den estniska marinen Jüri Saska har för den estniska rundradion beskrivit de bilder av skadorna han sett. Enligt Saska har gasrörets skyddande yttre hölje av betong skadats eller rivits loss, gasledningen har rört på sig och skadorna finns bara på ena sidan.

Han anser att det ser ut som att röret har rivits från ena sidan. Han jämförde det här med att en vattenslang fastnat i foten och släpas längs med marken.

Den här sortens skada skulle teoretiskt passa ihop med att ankaret från ett stort fartyg har släpats längs med havsbottnen. Ankaret kan ha träffat röret med kraft och släpat det med sig.

Det norska forskningsinstitutet Norsar uppgav på onsdagen för Yle att det ljud som institutet hade observerat i princip skulle kunna härstamma från ett ankare som träffar röret varpå gas frigörs ur röret. Det här är än så länge bara spekulationer.

Om ett fartyg avsiktligen försökte skada en gasledning med sitt ankare skulle fartyget inte behöva stanna kvar på platsen under en längre tid. Antagligen skulle fartygets fart ändå tillfälligt sjunka efter kollisionen med gasledningen.

En skada orsakad av ett fartygs ankare skulle kunna vara avsiktlig eller en olycka.

Sprängningsteorin

Hypotes: Dykare installerade sprängämnen på gasledningen eller i närheten av dem.

Gasledningen kan ha skadats med hjälp av sprängämnen. Utifrån vad man vet i det här skedet verkar det inte så sannolikt.

Enligt myndigheterna har skadan på ledningen snarare orsakats av en mekanisk kraft än en explosion.

Finländska seismologer och estniska geologer har inte observerat något som skulle tyda på en explosion. Även det ljud som det norska Norsar-institutet har observerat verkar vara för svagt för att stödja sprängningsteorin.

De observationer som kommendören för den estniska marinen, Jüri Saska, har gjort utifrån bilder stöder inte heller en sprängning.

Om röret trots allt sprängdes skulle sprängmedlen ha kunnas placeras på gasledningen av specialtrupper som tränats för operationen. Dykarna och sprängmedlet kan ha förts till platsen med ett ytfartyg eller med en miniubåt.

Den ryska marinen har det kunnande och den utrustning som behövs för att genomföra en undervattensoperation. Att genomföra en sådan operation obemärkt skulle vara utmanande eftersom länder övervakar yttrafiken och lyssnar på vad som händer under ytan. Det kan ändå finnas områden som inte täcks av avlyssningsutrustning.

Olycksteorin

Hypotes: Det var bara en olycka. Det här är den mest osannolika teorin.

Det är också möjligt att skadan på gasledning berodde på en olycka. I så fall skulle det ha varit ett fartyg som av misstag orsakade skadan.

Till exempel president Sauli Niinistö uteslöt inte helt i sitt pressmeddelande i tisdags olycksmöjligheten. Han meddelade att skadorna på gasledningen och på datakabeln sannolikt orsakades av yttre påverkan.

Olycksteorin försvagas av att en datakabel mellan Finland och Estland skadades nästan samtidigt som gasledningen orsakades skada.

En olycka skulle enligt sjöfartsexperter kunna uppstå om ett ankrat fartyg började driva på grund av hårda vindar.

Det är ändå osannolikt att ett fartyg inte skulle ha känt till att gasledningens finns där och inte lade märke till att ankaret släpas längs med bottnen.

Om skadan orsakades av ett fartygsankare kan det vara svårt att bevisa uppsåt. Spekulationer om olycksorsaken gynnar en eventuell sabotör, eftersom alternativa teorier fördunklar helhetsbilden.

Illustrationen visar gasrörets dimensioner: ett rör med en diameter på 0,5 meter på 60 meters djup.
Bild: Nanna Särkkä / Yle

Artikeln är en översättning och bearbetning av Yle Uutisets artikel ”Kaasuputken lähellä vieraili useita aluksia vauriohetken tienoilla – kyse voi olla myös Venäjän kaksoisharhautuksesta”. Artikeln har översatts av Lars Gustafsson.

Rättelse den 12.10 klockan 10.39: Balticconnector går mellan Finland och Estland. I artikelns ingress stod det tidigare felaktigt att gasledningen skulle gå mellan Finland och Ryssland.

Tillägg 12.10 klockan 15.00: Interaktiv karta över fartygsrörelser