För Marja Ramm-Schmidt blev svenskan aktuell när hon träffade sin man. Paret tog beslutet att bara prata svenska hemma när de väntade sitt första barn.
– För mig var det självklart. Min svärmor tyckte att jag absolut skulle tala finska med barnen, men vi tyckte att det skulle bli jättejobbigt att använda två språk, säger Ramm-Schmidt.
Tidigare bodde familjen i Kyrkslätt där barnen gick i svensk skola. Att svenskan varit dominerande i hemmet har inte gjort det svårt för barnen att lära sig finska, mycket tack vare den tvåspråkiga närmiljön.
– Det var fint att vi hade både finsk- och svensktalande familjer i grannskapet, därför lärde sig våra barn finska på gården och med kompisar. Sedan måste de ju lära sig grammatiken i skolan.
”Barn har jättemycket förståelse”
Konsta Saarela kommer från Uleåborgstrakten och lärde sig svenska när han började studera vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors.
För honom har svenskan varit i aktiv användning under de senaste 20 åren.
– Under studietiden visade flera av mina vänner exempel på vad det innebär att leva i en tvåspråkig familj och det började kännas naturligt, säger Saarela.
Saarela tycker inte att man behöver ha perfekta kunskaper i det språk man lär ut. Huvudsaken är att man är konsekvent. Att ha ett externt stöd i form av till exempel dagis och skola hjälper också.
– Nu för tiden, när barnen är lite äldre, brukar de rätta mig. Det kommer ju fel hela tiden, men barn har jättemycket förståelse. Det är ju grunden till att lära sig ett språk, att bara våga tala det.
– Man behöver bara vara konsekvent och tala på.
Ett stort beslut
Jaan Siitonen, verksamhetsledare på Språkambassadörerna, lärde sig svenska när han gjorde värnplikten i Dragsvik.
Efter militärtjänstgöringen började han studera och har pratat svenska varje dag sedan dess.
För Siitonen och hans partner var det ett stort beslut att tala svenska med barnen, men ju äldre barnen blivit, desto naturligare har det känts och barnen har aldrig ifrågasatt familjens språkstrategi.
Siitonen berättar att deras barn går på svenskspråkigt dagis och förskola, och håller med Saarela om att det varit ett stort stöd för språkutvecklingen.
Trots att svenskan har blivit mer av ett känslospråk för Siitonen finns det ännu utmaningar.
– Visst finns det ord man måste kolla upp, till exempel när man talar om djur eller växter kan det vara väldigt svårt. Men det gör det också intressant, man kan fundera på ord tillsammans. Men det har varit mycket mer utmanande än jag trodde, säger Siitonen.
Kan räcka med att läsa godnattsagan på ett främmande språk
Enligt Siitonen lönar det sig inte att bara prata ett språk man har verkligt bristande kunskaper i. Men han understryker att det finns många andra sätt att se till att barnet kommer i kontakt med språket.
– Man kan läsa godnattsagan på ett främmande språk eller låter barnen titta på barnprogram på svenska till exempel. Jag skulle inte rekommendera att gå hela vägen om man inte behärskar språket jättebra.
– Det finns olika sätt att se till att barnet lär sig förstå, och framför allt att de utsätts för språket.