Hatbrotten ökade markant i fjol jämfört med 2021. Totalt registrerade polisen 1 245 anmälningar om misstänkta hatbrott.
Det framgår av en rapport som sammanställts av Polisyrkeshögskolan.
Särskilt hatbrott i form av verbala kränkningar, hotelser och trakasserier ökade, medan fall av hets mot folkgrupp minskade med 29 procent från 2021.
Etnisk bakgrund motiv i de flesta fall
I en klar merpart av de misstänkta hatbrotten (74,7 procent) relaterade motivet till offrets etniska bakgrund eller nationalitet.
De här fallen var totalt 930. Oftast uttryckte en person som representerade majoritetsbefolkningen fördomar och hat mot etniska eller nationella minoriteter.
Den vanligaste brottsformen var misshandel som oftast skedde på ett torg, gata eller annan offentlig plats. Män utgjorde merparten av offren (58 procent) och utsattes oftare för misshandel än kvinnor, som i sin tur oftare utsattes för ärekränkning.
När man synar de brott som riktades mot personer som bor i Finland men inte är finländska medborgare riktades brotten oftast mot ukrainska medborgare. I elva procent av fallen var offren romer.
Färre fall med religiösa förtecken
I ett fall av tio (9,7 procent) var motivet till det misstänkta hatbrottet kopplat till offrets religiösa övertygelse.
Misstänkta brott med religiösa motiv minskade, enligt rapporten, med nio procent från 2021. De flesta offren var anhängare av islam, som oftast utsattes för ärekränkning, ofta skedde brottet på nätet.
Misstänkta brott med motiv som har att göra med offrets sexuella läggning eller identitet ökade med elva procent och utgjorde 8,7 procent av alla fall.
Offren utsattes särskilt för ärekränkning och misshandel, i nästan vartannat fall av en person som var bekant från tidigare.
Anmälningar om misstänkta hatbrott mot personer med funktionsnedsättning minskade med elva procent och utgjorde 4,3 procent av alla registrerade fall.
I över hälften av fallen kände offret förövaren, och det handlade oftast om ärekränkning. Det var också vanligt att förövaren var granne till offret.