Trots många besök på fabriker har jag aldrig förr behövt lämna ifrån mig mitt identitetskort.
Men så är det här vid patronfabriken i Lappo.
Min värd Pekka Himanka, fabrikschefen, vill dessutom dubbelkolla min identitet. Han är nöjd sedan jag visat upp Ylekortet och mitt internationella presskort.
Mycket snart möter vi en varning för explosionsfarligt material, det är när vi närmar oss krutlagret och den plats där patroner blir patroner, alltså laddas med krut.
Allt handlar om precision
Pekka Himanka
Dit får jag inte gå in på grund av riskerna. Ingen här har glömt vad som hände år 1976 då krutlagret antändes, hela patronfabriken jämnades med marken och tiotals dog.
Fabriken blev internationellt känd redan på 1930-talet
Då fanns fabriken mitt i Lappo i Södra Österbotten, på en plats som i dag är ombyggd till stadens kulturcentrum med det passande namnet ”Vanha Paukku”.
Efter smällen flyttade fabriken till ett industriområde några kilometer utanför, och där finns den än i dag.
Vi går in genom huvudingången i den imponerande mörkblå fasaden, och genast i korridoren möts jag av texten ”Passion för precision”.
– Våra skott ska träffa sina mål på ibland över en kilometers avstånd. Allt handlar om precision, förklarar Pekka Himanka.
Redan på 1930-talet blev Lappofabriken känd internationellt.
Finska sportskyttar vann tävlingar med deras patroner, och därmed var exporten igång.
Marknadsföringen riktades till tävlingsskyttar och jägare, och ser man några år tillbaka så har den militära sidan varit rätt obetydlig.
”Enorm tillväxt”
Men det var alltså fram tills i fjol då Ryssland inledde sitt anfallskrig i Ukraina.
– Vi hade en bra tillväxt även innan men i och med kriget fick vi alltmer beställningar från myndigheterna. Det ledde till en enorm tillväxt. Vi har ökat kapaciteten men trots det har vi en orderbok som sträcker sig mer än ett år fram i tiden, säger Pekka Himanka.
En patron består i huvudsak av två delar, projektilen (kulan) som flyger iväg och den krutfyllda hylsan som geväret spottar ut efter avlossningen.
Pekka Himanka avslöjar inte hur många patroner fabriken tillverkar per dag, vecka eller år.
– Men de senare tre åren har vi dubblerat vår produktion. Det går riktigt bra. Vi har riktigt tillräckligt med jobb.
Försvaret största beställare
Från att ha legat kring en femtedel utgör så kallad militär kaliber nu över hälften av Nammo Lapuas produktion.
Största beställare är finska försvaret men en lika stor del går till andra Natoländer, främst de inom EU.
Många länder hade dragit ned sina försvarsbudgetar men vaknade när kriget nådde Europa. Då behövde de fylla sina lager, dels för egen skull och dels för att de skicka till Ukraina.
För att klara efterfrågan har 60 nya anställts de senaste åren.
Nu är man uppe i 235 och siktar på 250 anställda inom ett par år. Investeringar på drygt 10 miljoner euro sker i fabriken, till exempel byggs två nya produktionslinjer för hylsor.
Vi tror att efterfrågan förblir stor då så många länder vill förbereda sig nu
Pekka Himanka
Ser ni någon risk att ni satsar för mycket?
– De här närmaste åren ser vi inte en sådan risk. Vi tror att efterfrågan förblir stor då så många länder vill förbereda sig nu. Men det är klart att tiderna kan förändras, inom industrin blir det sämre och bättre tider.
Nammo Lapua ägs till hälften av finska staten, genom Patria. I fjol trefaldigade bolaget sin rörelsevinst, upp till 20 miljoner euro. Vinstmarginalen var 25 procent.
Kan man säga att staten blir rik på grund av kriget?
– Så ser jag inte på det. Ägaren har försörjningsberedskapen och säkerheten som första prioritet, inte att de ska bli rika. Men vi har gjort bra resultat i våra fabriker. Det gör att vi kan växa och investera för framtiden.