För mindre än tio år sedan upplevde Finland en våg av nya innovativa uppstartbolag inom hälsovårdssektorn.
I kölvattnet efter Nokias fall visade det sig att många av mobiljättens tidigare ingenjörer hade nyckelkunskap som kunde användas till att mäta olika funktioner i kroppen och omvandla den till nyttig data.
Men nu, när sparkraven inom vården i Finland har ökat behovet av nya kreativa lösningar, verkar har entusiasmen inom hälsovårdssektorn redan ha ebbat ut.
Bolaget Vertical för samman uppstartbolag inom hälsovårdsbranschen och främjar samarbetet mellan dem. Kenneth Salonius som är verkställande direktör på Vertical är bekymrad.
– Det finns ett stort behov för lösningar som kan förbättra vården. Samtidigt är investeringsläget svårt på grund av till exempel räntehöjningarna. I Finland fungerar inte heller marknaden särskilt effektivt för mindre bolag som vill ut på marknaden.
Nukute gick i konkurs trots en fungerande produkt
Inget bolag kan växa utan att få en chans att bevisa att deras produkter fungerar i praktiken. Ett bolag som såg ut att ha framtiden framför sig var Nukute som hade utvecklat en innovativ lösning för diagnostisering av sömnapné.
Den som ville kolla om hen hade sömnapné placerade en mikrofon på halsen under natten. Sedan analyserades andningsljudet med hjälp av artificiell intelligens.
Många tvivlade på Nukutes produkt, men bolaget lyckades teckna ett pilotavtal med Uleåborgs stad. Under tio månader testade Uleåborg om Nukutes produkt fungerade i praktiken. På den tiden lyckades Nukute förkorta vårdköerna från sex månader till en vecka.
Efter det såg det ut som om vägen låg öppen för Nukute att börja sälja sin produkt i länder världen över. Nukute startade i början av 2022 en finansieringsrunda för att få resurser att erövra marknaden.
Men den 24 februari inledde Ryssland sitt anfallskrig i Ukraina.
Enligt Nukutes sista verkställande direktör Matti E. Lehtonen förändrades marknaden i ett slag.
– Det skulle ha varit lätt att hitta finansiering före kriget. Men på grund av kriget ville vissa investerare inte investera i Finland. De ville också se klarare tecken på finansiell framgång.
Då finansieringen ströps gick Nukute i konkurs. Nukute hade då kommit jämförelsevis långt. Det grundades redan 2016 och hade alltså varit verksamt i sex år.
Matti E. Lehtonen bedömer att marknaden inte har förbättrats sedan början av kriget.
– Den höga räntan har gjort det ännu svårare att få finansiering.
Kenneth Salonius säger att statstiken bekräftar det svåra läget. Osäkerheten på marknaden gör investerarna försiktigare än förr. De känner till att hälsoteknologibranschen kräver långa utvecklingscykler.
– Mängden nya bolag som grundas har minskat drastiskt sedan toppåret 2021. Av de redan verksamma bolagen har de som har haft utmaningar sedan tidigare drabbats värst.
Uteblivna innovationer kostar pengar varje år
Enligt Kenneth Salonius skulle Finland kunna spara stora pengar inom vården genom att bättre utnyttja sådan ny teknik som uppstartbolag kan utveckla.
– Både potentialen och behovet är väldigt stora. Om vården skulle bli effektivare skulle vi kunna använda en signifikant andel av Finlands bruttonationalprodukt till annat än vi gör idag.
Som Kenneth Salonius ser det förlorar Finland både den potential bolagen har att effektivera hälsovårdsbranschen i Finland, och den uteblivna exporten av bolagens produkter.
– Finland är en nettoexportör av hälsoteknologi och den möjligheten tycker jag personligen att vi inte utnyttjar tillräckligt. Vi skulle enligt mig kunna få en signifikant tillväxt inom hälsoteknologi genom att fokusera mera på att göra det möjligt för finska bolag att komma ut på marknaden och ge dem möjligheter att visa att deras produkter och tjänster fungerar här i Finland så att de efter det kan söka sig ut på internationella marknader.
Ett exempel på sådan teknik är enligt Salonius digitala lösningar inom äldrevården.
– Vi skulle kunna använda digital teknik till att följa med hur en person mår. Då kan vi förstå när det behövs en fysisk person som tar kontakt, och när det räcker att följa med hur personen mår med hjälp av teknik.
Svårt med pilotprojekt utomlands
Också Matti E. Lehtonen tycker att Finland skulle kunna vinna mycket på fler uppstartbolag inom hälsovårdsbranschen, men oroar sig för hur de besparingar regeringen planerar inom vården påverkar utvecklingen.
– Det kräver resurser att provköra innovativa lösningar. Det är problematiskt att resurserna är begränsade redan i dag och blir ännu mer begränsade i framtiden. Under sådana omständigheter är det svårt för läkare och andra som arbetar inom hälsovården att ta sig tid för pilotprojekt, även om de skulle vara nyttiga för systemet.
Matti E. Lehtonen säger att det finns större öppenhet för nya lösningar i en del andra länder, men att det inte är lätt att hitta samarbetsparter utomlands. Det är också dyrare.
– Men om vi skulle hitta en metod som skulle göra det lättare för företag att provköra sina lösningar i Finland, till exempel med finansiering från Business Finland genom någon process som alla små företag kunde utnyttja skulle det vara mycket bra för hälsovården i Finland.