Ny teknologi, robotar och artificiell intelligens påverkar oss människor och kan ha en central roll i hur vi som kännande och tänkande fysiska varelser mår. Vad tänker vi människor om att robotar och artificiell intelligens får en större roll i våra liv? Det här forskar gruppen Moralities of Intelligent Machines i vid Helsingfors universitet under ledning av ledande forskare Michael Laakasuo.
En central fråga är i vilka sammanhang AI-system och robotar agerar på ett sätt som ur en människas synvinkel är moraliskt rätt. Spelar frågan om hur vi gör saker en större roll än vad resultatet av det som gjorts blir? Får en robot tvångsmedicinera en motvillig patient, eller är det bättre att en människa gör det? Är det mer acceptabelt att en person som inte lever i ett parförhållande köper sex av en robot än av en annan människa?
Om en självkörande bil står inför en situation där den löper risk att köra över folk - är det då bättre att en person dör och inte flera? Enligt konsekvensetiken avgör följderna. Men enligt pliktetiken avgör reglerna: Att döda är fel.
Michael Laakasuo
Enligt moralfilosofins konsekvensetik är det mer acceptabelt att offra en person om vi på det viset kan rädda fem personers liv. Men enligt pliktetiken är det regler om rätt och fel som avgör. Att döda någon är alltså alltid fel och ingen person kan offras för att andra ska få det bättre.
Om en självkörande bil hamnar på fel rutt och står inför en situation där den löper risk att köra över folk, är det då bättre att den kör över en person än tio personer? Vad är en acceptabel mängd personer som kan offras om vi tappar kontrollen i automatiserad trafik? En konsekvensetisk analys leder inte till ett enkelt svar och beaktar inte heller andra etiskt viktiga frågor som till exempel människovärde, plikt eller rättigheter.
Samtidigt upplever vi artificiellt intelligenta applikationer som trygga eftersom de i regel förbättrar vårt välbefinnande och försnabbar våra arbetsprocesser. Därför är det ganska lätt för oss att acceptera applikationer. Och det är få av oss som oroar sig för att få ett felaktigt positivt resultat i en cancerscreening, trots att det kan finnas en liten risk att algoritmen gör en felbedömning som vårdpersonalen inte noterar.
Livet består inte av sannolikheter som algoritmer räknar ut
Ledande forskare Michael Laakasuo är till sin utbildning sosialpsykolog och docent i kognitionsvetenskap. Han bedömer utgående från sina forskningsresultat att folk i allmänhet inte har kapacitet att i sin vardag begripa hur robotar och artificiell intelligens agerar för att fatta beslut.
Under evolutionens gång har vi lärt oss om djur och växter och vi har lärt oss att identifiera våra artfränder. Vi har också lärt oss att använda olika praktiska verktyg. Men olika former av artificiell intelligens representerar något nytt och underligt och prövar gränserna för vår världsuppfattning och vår trygghet.
Vi människor har en naturlig förmåga att utan undervisning förstå fenomen i vår egen miljö där vår uppfattningsförmåga innefattar djur, växter, artfränder och verktyg, men inte robotar.
Michael Laakasuo
Statistisk matematik och villkorssatser är elementära inom AI, men människors kapacitet att förstå meningar i stil med: Om X så leder det till Y, är svag.
Ledande forskare Michael Laakasuo förklarar formalt tänkande så här:
– Vi har utvecklats i en omgivning där vår partner är gravid eller inte gravid. Hon är inte gravid med en sannolikhet på 0,6 och en tiger gömmer sig inte i buskarna med en sannolikhet på 0,3.
Eftersom vi människor saknar en begreppsmässig kategori för artificiell intelligens, blir våra etiska och moraliska överväganden om hur AI agerar bristfälliga. Och artificiell intelligens saknar moraliska koder.
Din personlighet och din känslighet för äckel påverkar ditt förhållningssätt till AI
Är du öppen och äventyrlig? Eller förhåller du dig försiktig till nya fenomen? Enligt undersökningar känner noggranna och försiktiga personer ofta mer rädsla och avsky inför nya fenomen än personer som förhåller sig öppna och nyfikna. Sådana personlighetsdrag påverkar ditt sätt att förhålla dig också till teknologi som styrs av AI.
Avsky är till exempel en stark känsla som du kan drabbas av när du utsätts för patogener som till exempel bakterier, virus och blod. Handlingar som berör sexualitet och andra personers moraliska uppfattningar kan också få oss att känna äckel.
En persons känslighet för äckel kan undersökas med hur hen förhåller sig till situationer av det här slaget:
- Att förfalska någons signatur på ett officiellt dokument. (moraliskt äckel)
- Att trampa i hundskit. (patogent äckel)
- Analsex med en person av motsatt kön. (sexuellt äckel)
Öppet sinnade personer tolererar ny teknologi bättre än de som är försiktigt sinnade. Om en person har lätt för att känna sexuellt äckel, kan man anta att hen också fördömer teknologi som hotar gränsen mellan människa och maskin. Det samma gäller också för personer som lätt känner moraliskt äckel. Enligt undersökningar brukar de här personerna inte gilla ny teknologi.
Hur mycket du konsumerar science fiction kan också avgöra din attityd till robotar och artificiell intelligens. I allmänhet förhåller sig personer som har science fiction som hobby positiva till AI, medan personer som inte är intresserade av science fiction inte heller är intresserade av AI.
Ny teknologi direkt in i din hjärna - vill du förbättra ditt minne med hjälp av hjärnimplantat?
Ny teknologi kan också leda till att vi opererar in elektronik i våra kroppar. Under det här århundradet kommer vi att börja operera in hjärnimplantat med mikrochip. De här kan korrigera olika sjukdomstillstånd i hjärnan hos personer som lider av Parkinsons sjukdom. På det här viset kan man bota de darrningar som är typiska i Parkinsons sjukdom, men också förbättra minne och inlärning.
Michael Laakasuos forskningsgrupp har undersökt hur folk förhåller sig till att vi genom sådana här ingrepp kan förbättra personers kognitiva färdigheter. Enligt undersökningarna har försökspersonerna lättare att godkänna ett mikrochip i hjärnan om det återställer en persons minneskapacitet till dess ursprungliga nivå. Svårast har folk att godkänna en situation där man opererar in ett mikrochip som ger någon ett övermänskligt minne.
Den här artikeln har skrivits på finska av ylejournalisterna Jenni Stammeier och Teija Peltoniemi 28.4.2021. Källor: Manuskript till Moral Psychology of Robots and Transhumanism. Laakasuo, M. Sundvall, J., Berg A., Drosinou, M., Herzon, V., Koverola, M., Kunnari, A., Saikkonen, T. & Palomäki, J. Handbook of Research on Machine Ethics and Morality.