De tillfälliga säkerhetsbestämmelserna vid vattendragsövningar har uppdaterats i rask takt efter den allvarliga olyckan i oktober, där nio beväringar riskerade drunkna i samband med ett nivåprov under den så kallade barettmarschen, berättar kommendör Eki Lamminmäki vid Huvudstaben.
– Den nya säkerhetsförordningen för landstigningsövningar vid vatten innehåller tre huvudpunkter, som alltid berör alla.
Eki Lamminmäki är tjänstgöringsofficer vid Huvudstaben och den som undertecknat de nya säkerhetsbestämmelserna.
– En tillfällig förordning är ett effektivt sätt att snabbt reagera på brister, säger Lamminmäki om de nya reglerna som trädde i kraft 1.11.2023 och som sträcker sig fram till år 2026.
Han poängterar att han inte ensam utformat de nya bestämmelserna.
– Bland annat har personalen vid Nylands brigad varit involverad, till exempel kompanichefer och personen som ansvarar för livräddning.
Flytväst ska användas så fort foten blir våt
Den viktigaste ändringen i de nya bestämmelserna är att det blir obligatoriskt att använda flytväst i övningar där beväringar ska ta sig i land från en båt eller ett fartyg.
– Så fort ens fotbladet blir blött, eller vattnet når över vristen, så ska beväringarna bära flytväst. Flytvästen ska vara på tills man når strand, också då beväringarna bär militärutrustning som stridsbälte, splittervästar eller vapen, förklarar Lamminmäki.
Det här ställer förstås krav på flytvästarna. De ska förutom personens kroppsvikt bära vikten från utrustningen, som till och med kan uppgå till tiotals kilo.
– De som används vid Nylands brigad torde ha en bärkraft på cirka 275 newton, medan en vanlig flytväst har cirka 150 newton.
Flytvästen ska alltså användas oberoende av hur djupt eller grunt vattnet är. Det enda undantaget är om en eller flera livräddare deltar i övningen. Livräddaren ska vara en på förhand namngiven person och livräddare ska i princip endast användas där rutten är känd som en trygg plats sedan tidigare.
Att bli våt om fötterna är en övning för skarpt läge
Eki Lamminmäki säger att man inom beväringsutbildningen strävar efter att öva landstigning utan att fötterna blir våta. Det här hänger samman med att våta fötter och skodon är en av de faktorer som tydligt påverkar soldatens förmåga i strid.
– Samtidigt är det något som kan hända i skarpt läge och därför vill vi förbereda beväringarna på det. En viktig del av övningen är också att göra beväringarna medvetna om hur man tar hand om sig efter att man har blivit blöt om fötterna så att stridsförmågan bevaras.
Lamminmäki säger att en årskull kanske råkar ut för en övning där de ska vada i land en gång per halvår.
Landstigningsplats ska märkas ut tydligt
Den andra viktiga punkten för att göra vattendragsövningar tryggare är att platsen för landstigning märks ut med en boj, fender eller ett riktmärke på land.
Innan beväringarna hoppar i vattnet ska båten passera bojen och båtens befälhavare ska kolla att den är på sin rätta plats, eftersom vattenströmmar, vågor och vind kan flytta på bojen.
Landmärkets placering ska vara dokumenterat i ruttbeskrivningen och befälhavaren ska veta hur det ser ut och exakt position, berättar Lamminmäki.
Större krav på övningsledare
De nya säkerhetsbestämmelserna ställer också högre krav på övningsledarna och utbildarna.
Enligt de nya bestämmelserna måste ledaren för en övning se till att hen själv eller någon annan testar vattenrutten som beväringarna ska använda under en övning.
Det görs för att hen själv ska veta att bottnen håller. Data som vattnets djup och hur vattennivån påverkas av olika faktorer ska dokumenteras.
Kontrollen behöver inte göras från en farkost, utan ledaren kan vada sträckan från land, förklarar Lamminmäki.
Tillåtet att öva i vatten igen
De nya bestämmelserna har nu skickats ut till alla enheter inom Försvarsmakten och är färdiga att börja tillämpas genast. I och med att de trätt i kraft har också förbudet mot vattendragsövningar upphävts.
Att den nya förordningen är i kraft tre år hänger samman med Försvarsmaktens interna praxis.
– Det beror på flera olika saker, man kan egentligen se det som en prövotid. Om det inte sker några stora förändringar eller bestämmelserna visar sig fungera, kommer de senare att fogas till en egentlig förordning, förklarar Lamminmäki.