Det finns frågor som splittrar Svenskfinland. Det visar färsk forskning från Åbo Akademi i Vasa.
Det handlar till exempel om inställningen till invandring, sexuella minoriteter och klimatfrågor.
– Det är typiska frågor där man endera har mer liberala eller mer konservativa värderingar, säger docent Marina Lindell.
Ännu tar vi inte strypgrepp på varandra
Men det är knappast något överraskande att även finlandssvenskarna är splittrade. Varför skulle vi vara annorlunda från resten av världen?
– Det är inte överraskande. Och ett visst mått av polarisering är helt naturligt och rent av eftersträvansvärt. I en hälsosam demokrati behöver det finnas grupper med olika åsikter, säger forskningsassistent Jesper Eklund.
Frågan är väl främst när åsikterna blir för extrema för att det inte ska gå att samarbeta. Så långt tycks det ännu inte ha gått.
– En viss polarisering är hälsosam, det ska finnas debatt och olika åsikter. Läget är inte så alarmerande. Så länge vi inte tycker riktigt illa om varandra och inte identifierar oss starkt med den ”egna gruppen”, säger Lindell.
– Polariseringen i USA är värsta möjliga scenario och dit har vi ännu långt, fortsätter Lindell.
Skillnaderna växer
Så vad kunde man tänka sig är frågor som delar upp finlandssvenskarna i olika läger? Hur är det med vindkraft, varg och skarv?
– Det finns en förvånansvärt stor konsensus om vindkraften. Tre fjärdedelar anser att vi behöver mer vindkraft, problemet är väl mer var vindkraften ska byggas. Varg och skarv går att koppla till polariseringen mellan stad och landsbygd, säger Lindell.
Der finns alltså olika åsikter i städerna och på landsbygden. Det syns också skillnader mellan män och kvinnor.
– Det går mot det hållet att kvinnorna blir mer liberala och männen mer konservativa. Nu drar jag kanske lite väl allmänna slutsatser, men trenden finns där, säger Eklund.
Det finns äldre forskning att falla tillbaka på och jämföra med. Den finlandssvenska barometern har producerat material i 20 års tid.
– Det har alltid funnits en uppdelning men på senare år märker man att skillnaderna mellan stad och landsbygd och män och kvinnor har ökat, säger Lindell.
Regionala skillnader
Forskarna har tagit fram lite statistik som belyser skillnader mellan Österbotten och de två andra regionerna Åboland och Nyland.
Ser man till exempel på påståendena att Finland ytterligare borde stärka sexuella minoriteters rättigheter, bygga ut vindkraften kraftigt och stärka miljöskyddet kraftigt, så är en större del av österbottningarna av annan åsikt, jämfört med läget i de två andra regionerna.
Om man ser på frågan om att tillåta skyddsjakt på varg och skarv så är det en betydligt mindre andel som motsätter sig den tanken i Österbotten jämfört med Åboland och Nyland.
Men utöver ovan nämnda har man ännu inte i det här skedet gjort några omfattande regionala analyser.
– Sedan finns det antagligen också en uppdelning inom Österbotten, till exempel mellan norra och södra Österbotten, men det har vi inte sett på ännu. Det är dock ett mönster man kunnat se tidigare, säger Lindell.
Medborgarparlament kan ge aha-upplevelse
Framöver ska forskarna se på hur den här polariseringen tar sig uttryck. Om det visar sig att det är negativt för samhället och demokratin, ska man försöka ge ett svar på vad som går att göras åt saken.
– Vi har redan tidigare testat så kallade medborgarparlament, där folk med olika åsikter diskuterat i mindre grupper. Där fick vi höra flera kommentarer om att man sist och slutligen inte är värst olika. Och det är ju något sånt man vill att folk ska känna, säger Lindell.
Summa summarum: Svenskfinland skiljer sig inte värst mycket från landet som helhet eller något annat land för den delen?
– Det kan man nog säga. Vi hade kanske förväntat oss att Svenskfinland skulle vara lite annorlunda med lite mindre polarisering. Men å andra sidan, varför skulle vi vara annorlunda? säger Lindell.