Sari Essayah (KD) har ingen särskild bakgrund inom utrikes- eller säkerhetspolitik, men nog en gedigen politisk erfarenhet både nationellt och inom EU.
Här berättar hon vad som oroar henne mest gällande Finlands säkerhet:
Idrottskamrater: En ensam gångare som skulle passa på presidentposten
Gång är ingen lätt idrottsgren att träna eller tävla i, berättar några tidigare idrottskamrater till Sari Essayah. Hennes många idrottsframgångar på 1990-talet var resultatet av en målmedveten och uthållig träning.
Efter flera segrar i gångtävlingar på EM- och VM-nivå kom hon på sextonde plats i OS. Sen gav hon upp sin gångarkarriär.
Hon hade vad som behövdes för att klara sig i de långa och ensamma träningspass som hör till grenen. Man talar om en glad och positiv ung kvinna, med en aktiv kristendom redan då.
Ingen blev alltså överraskad när hon blev aktiv politisk kristdemokrat. Senare har hon också varit aktiv idrottspolitiker och medlem i den internationella olympiska kommittén IOK.
”En kandidat som inte gör något lättvindigt”
May-Gret Axell, aktiv inom Kristdemokraternas svenska verksamhet, är nu engagerad i kampanjen för sin partiordförande, som hon har mött flera gånger.
– Om man ska tävla i en sådan sport, som verkar lite långsam och tråkig, måste man ha en viss uthållighet och tålamod. Till hennes goda egenskaper gör långsiktighet och pålitlighet, säger Axell.
– När jag en gång ställde upp i riksdagsvalet kom hon till min kampanjöppning i Vasa och höll till och med ett stödanförande. Sari känner med människor, hon tar saker på allvar och gör inget lättvindigt.
I May-Gret Axells beskrivning är Sari Essayah intresserad av varje människa hon har att göra med. Hon skulle se till varje medborgares bästa och inte bara vara en galjonsfigur.
I Österbotten uppskattar man också att Sari Essayah har studerat i Vasa och under den tiden säkert också lärde sig lite svenska. Men på den tiden var hon ännu inte aktiv i Kristdemokraterna, som på den tiden hette Kristliga Förbundet.
May-Gret Axell berömmer sin presidentkandidat, men är medveten om de dåliga opinionssiffrorna.
– Alla gillar ju henne och hon klarar sig bra i debatterna. Men när man ställer upp för ett litet parti finns risken att folk vill rösta taktiskt och satsa på en vinnare redan i första omgången, även om Sari Essayah skulle bli en ”superbra president”.
Göran Djupsund: Ingen ensamrätt på kristendom för pliktskyldig kandidat
Sari Essayah har bland annat talat om ett tryggt och kriståligt Finland och nämner också en hållbar värdegrund och sunt förnuft.
– Jag kan inte se Sari Essayah som annat än som en pliktskyldig kandidat. Där handlar det om att hennes parti vill ha synlighet i presidentvalet. Vill man ha det ställer man upp en kandidat, trots att man vet att understödet kommer att vara ytterst minimalt, säger professor emeritus Göran Djupsund.
På MTK:s valdebatt meddelade alla närvarande presidentkandidater utom Li Andersson att de också i fortsättningen skulle önska Guds välsignelse åt folket i nyårstalet.
Betyder det att Sari Essayah inte har ensamrätt på kristendomen heller?
– Nej, nej det har hon inte. Hon, eller hennes parti, är allt för långt på sin kant i förhållande till andra partier i många värderingsmässiga frågor som är viktiga för medborgarna. Sen har det inte så stor betydelse vilka deviser man lyfter fram. Essayah är stämplad av att hon är ordförande för ett litet parti som i många avseenden skiljer sig från andra partier.
– Det är som sagt en pliktskyldig kandidat för att partiet ska synas. Det behöver inte betyda att hon inte är en duktig politiker, erfaren och allt det. Det är inte det jag säger. Men i detta val har hon ingen chans, säger Göran Djupsund.
Åsa von Schoultz: Essayah håller KD:s flagga högt
Sari Essayah har inte någon stark erfarenhet på det utrikespolitiska området. Hon har inte profilerat sig i de frågorna. Hon har varit i Europaparlamentariker och riksdagsledamot, och hon är partiledare för Kristdemokraterna sen 2015.
– Hon är en duktig yrkespolitiker som främst ställer upp i det här valet för att hålla Kristdemokraternas flagga högt och föra fram Kristdemokraternas budskap i politiken, säger Åsa von Schoultz.
KD gjorde en annan bedömning än jämnstora Svenska folkpartiet. SFP valde att inte slösa tid, pengar och energi på ett val som inte kan vinnas. Men är det inte möjligt att väljarna anser att just det här partiet måste ställa upp, att det behövs en uttryckligen kristen kandidat och en kristen president?
– Det finns sannolikt inte någon ovilja mot att ha en kristen president. Snarare tvärtom så är majoriteten av den finländska befolkningen säkert positivt inställd till det. Men frågan är om det avgör när man går och röstar. Sannolikt inte, det är andra typer av erfarenheter och värderingar som spelar en större roll, säger Åsa von Schoultz.