De Grönas alternativa budgetförslag, som de kallar sin ”framtidsbudget”, lovar både större inkomstskattelättnader och mindre låntagning än regeringen Orpo.
De Gröna förbinder sig till att balansera statsfinanserna med 6 miljarder, precis som regeringen Orpo som gått in för 4 miljarder i direkta besparingar och 2 miljarder strukturella reformer.
De Gröna talar i stället om en 1+2+3-modell som består av 1 miljard direkta besparingar, 2 miljarder i skattehöjningar och 3 miljarder genom strukturella reformer som kickar in senast på 2030-talet.
Medlen för att uppnå en god miljöpolitik saknas i regeringens budget
Krista Mikkonen, De Gröna
Mantrat ”vi skulle inte skära av dem som har minst” upprepades flera gånger. Låginkomsttagare i alla livsskeden – studerande, barnfamiljer och pensionärer – skulle få mera i handen jämfört med regeringens budgetförslag.
Alla nedskärningar skulle inte slopas, men de som tjänar allra minst skulle skonas från spartalkot. Nedskärningarna i bostadsstödet och de sociala bidragens indexfrysningar skulle läggas på is.
Också regeringens utbildningssatsningar får kritik. Även om regeringen satsar på utbildning, forskning och utveckling, blir den sammanlagda effekten ändå 34 miljoner på minus.
Enligt De Grönas budgetalternativ skulle i stället utbildningssektorn landa 194 miljoner på plus.
Klassisk grön klimatpolitik
Allt det här skulle finansieras med grön klimat- och miljöpolitik: mindre stöd till den fossildrivna industrin och flera punktskatter på miljöskadliga produkter.
Naturskyddet skulle få en dubbelt så stor pott och kolsänkorna skulle få ett ”räddningspaket”. Regeringen gör inte tillräckligt för att påskynda den gröna omställningen, anser partiet.
– Medlen för att uppnå en god miljöpolitik saknas i regeringens budget, sa riksdagsgruppens viceordförande Krista Mikkonen.
De Gröna vill satsa på utbildning, eliminering av barnfattigdom, ungas välmående och att hindra klimatförändringen.