Start
Artikeln är över 2 år gammal

Raja-Jooseppi är inte enbart en gränsövergång – bakom namnet finns en eremit som levde intill gränsen

Raja-Jooseppis gård är numera ett museum. På gården bodde också den världsvana resenären Huhti-Heikki som hämtade New York Times hem till gården.

"Raja-Jooseppi" Joosef Sallila ja Tilda Lehikoinen porojensa kanssa vuonna 1932.
Raja-Jooseppi var bland annat renskötare och guldgrävare. Bild: Karl Nickul / Suomalais-ugrilainen kuvakokoelma / Museovirasto

Gränsövergången Raja-Jooseppi vid Enare har blivit ett känt namn för många de senaste dagarna, eftersom det är den enda öppna östra gränsen för tillfället.

Raja-Jooseppi uppkallades efter Josef Juhonpoika Sallila (1877–1946), en eremit som bodde i området.

Sallila kom ursprungligen från Parkano och flyttade till Enare i början av 1900-talet, där han vid Luttojoki byggde ett hus åt sig och sin partner Matilda Lehikoinen.

Forststyrelsens rekreationsexpert Kristiina Aikio känner till platsens historia väl. Enligt Aukio bodde paret först i renskötarna Uula Valle och Arvid Pokas bastu.

– Orsaken bakom varför han kom till Lutojoki kan man bara gissa, men jag kan berätta att han då slog sig ner mitt i ödemarken.

Tilda Lehikoinen ja Joosef Sallila "Raja-Jooseppi" vuonna 1927.
Raja-Jooseppi tillsammans med hans fru Matilda Lehikoinen. Bild: Erkki Mikkola / Kansatieteen kuvakokoelma / Museovirasto

Grävde efter guld

Raja-Jooseppi förtjänade sitt levebröd genom att gräva efter guld, sköta renar och fiska efter pärlor. Han idkade också handel med norrmän och hade kor och får.

Fler byggnader byggdes enligt behov och gården blev större.

– Det finns en lada, ett fårhus, en potatiskällare och ett skjul där det fanns handgjorda trälås. En ugn där man bakade bröd och lagade mat murades in i slätten.

Raja-Jooseppi läste New York Times

Jooseppi och Matilda bodde inte ensamma på gården utan där bodde också pärlfiskaren Huhti-Heikki, Heikki Hermanninpoika Huhti, som hade rest världen runt, hela vägen till Alaska och tillbaka.

– Huhti-Heikki hämtade Helsingin Sanomat, Sosiaalidemokraatit och New York Times hem till gården. Jooseppi hade själv bara en kalender där han kunde avläsa månens position, berättar Aukio.

Raja-Jooseppi evakuerade under fortsättningskriget, men återvände hem efter kriget. Då hade gränsen till Sovjetunionen placerats rakt intill Sallilas gård.

– En kilometer från Josef Sallilas gård grundades en tullstation efter andra världskriget. Då började det komma mer trafik till området, säger Aukio.

År 1946 dog Raja-Jooseppi och han begravdes i Ivalo.

Eremiten Raja-Jooseppis gamla gård nära den ryska gränsen är numera ett turistmål.
Raja-Jooseppis gård är nu ett museum. Bild: Metsähallitus / Johanna Peuraniemi

Området är viktigt för renskötare och vandrare

Raja-Jooseppis gård är nu ett museum och Museiverket och Forststyrelsen har restaurerat byggnaderna.

Gränszonen ändrades år 2005 så att man inte längre behöver tillstånd för att besöka gården. Gården hör till Urho Kekkonens Nationalpark och många vandrare besöker den.

I området finns även Lapplands renbeteslags renstängsel och renskötares bostäder.

– Om renskötare pratar om Raja-Jooseppi så menar de den nordligaste delen av Lapplands renbeteslag och renstängslet, säger Aikio som också är renskötare i Lapplands renbeteslag.

Den här artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Raja-Joosepin nimen takaa löytyy rajan pinnassa asunut erakko, skriven av Anni-Saara Paltto, översatt av Dominique Pashley