Oppositionspartiernas budgetalternativ debatteras i riksdagen på onsdagen.
Syftet med partiernas så kallade skuggbudgetar är att visa på alternativ till regeringens budgetförslag för 2024 som behandlas i riksdagen som bäst.
Gemensamt för samtliga oppositionspartier är att de anser sig kunna göra en mer rättvis budget, samtidigt som partierna skulle lyfta mindre lån än regeringen.
Vi listar huvuddragen i samtliga budgetalternativ.
SDP säger nej till det mesta regeringen vill
Socialdemokraterna vill ta 430 miljoner mindre lån än regeringen nästa år. Enligt SDP kan man spara pengar utan att det går ut över de fattigaste bidragstagarna.
De vanligaste uttrycken i SDP:s budgetalternativ är ”dra tillbaka” eller ”avblåsa”. Partiet vill avblåsa så gott som alla sparåtgärder regeringen tänker genomföra under nästa år.
Man säger nej till nedskärningarna i bostadsbidraget och arbetslöshetsförmånerna. Men vill dra tillbaka indexfrysningen av studiepenningen och nedskärningarna i den fria bildningen. Man säger nej till sänkt alkoholskatt.
SDP anser dessutom att man kan spara pengar genom att låta bli att spara. Till exempel sparar man, enligt SDP, 100 miljoner euro i utkomststöd genom att dra tillbaka regeringens förslag att skära i andra mindre passiverande sociala bidrag.
De största inkomsterna kommer ändå från skatter. SDP höjer skatterna med 800 miljoner jämfört med regeringens budgetförslag.
Typiskt SDP: När partiet behöver pengar på plussidan i sina budgetalternativ hittar man dem ofta i jubileumsfonden Sitra. Fonden som till exempel ska stödja framtidsprojekt och grön omställning blir i SDP:s budgetalternativ av med 100 miljoner.
För den som sitter i regeringen kan det vara svårare att mjölka Sitra på sådana belopp årligen.
Centern vill ha högre skatter för de rikaste
Centern anser att regeringen lånar för mycket pengar, samtidigt som den skär för hänsynslöst i barnfamiljernas trygghet.
I sitt eget budgetalternativ föreslår Centern 400 miljoner euro mindre lån, samtidigt som partiet vill stoppa nedskärningar som drabbar familjer och vården.
Lösningen är högre skatter för de rikaste. De som tjänar mer än 88 000 i året blir av med den skatterea som regeringen lovat dem.
Centern skulle inte avblåsa alla regeringens sparplaner. Bland annat anser partiet att det är befogat att skära i bostadsbidragen. Man vill ändå till exempel dra tillbaka nedskärningarna i arbetslöshetsförmånerna för barnfamiljer.
Typiskt Centern: Glesbygden i Östra och Norra Finland skulle få drygt 100 miljoner för att skapa konkurrensfördelar. I stället vill Centern slopa den snabba tågförbindelse till Åbo som regeringen planerar.
De Gröna vill att pensionärerna ska vara med och betala
De Gröna vill lyfta 600 miljoner mindre lån än regeringen.
Partiet förbinder sig ändå till att balansera statsfinanserna med 6 miljarder, precis som regeringen. Man vill ändå inte spara lika mycket som regeringen som gått in för 4 miljarder i direkta besparingar och 2 miljarder strukturella reformer.
De Gröna talar i stället om en 1+2+3-modell som består av 1 miljard direkta besparingar, 2 miljarder i skattehöjningar och 3 miljarder genom strukturella reformer som kickar in senast på 2030-talet.
Alla nedskärningar skulle inte slopas, men de som tjänar allra minst skulle skonas från spartalkot. Nedskärningarna i bostadsstödet och de sociala bidragens indexfrysningar skulle läggas på is.
I stället skulle pensionärerna vara med och betala. De Gröna anser att indexbromsen hellre ska drabba pensionärerna.
Allt det här skulle finansieras med grön klimat- och miljöpolitik: mindre stöd till den fossildrivna industrin och flera punktskatter på miljöskadliga produkter.
Typiskt De Gröna: När det behövs pengar på plussidan i De Grönas budgetalternativ heter lösningen ”miljöskadliga företagsstöd”. Stöden har varit en källa till miljardintäkter under åren De Gröna gjort sina budgetalternativ i opposition. När partiet suttit i regeringen har pengarna varit svårare att få loss. I praktiken vill partiet till exempel göra bränslet dyrare för jordbrukare.
Vänsterförbundet höjer skatter för miljarder
Vänsterförbundet vill lyfta 300 miljoner mindre lån än regeringen nästa år.
Enligt partiet begår regeringen ett kardinalfel då man skär i bidragen till de fattigaste, utan att ändå få bukt med upplåningen.
Orsaken är att man sänker skatterna för de rika.
Vänsterförbundet gör om ekvationen genom att höja skatterna mest av alla i sitt budgetalternativ. Inkomstskatterna ska höjas med över en miljard för de rikaste. Samtidigt inför man förmögenhetsskatt och högre arvsskatt på de största arven.
Partiet vill också skärpa skatterna på dividender från icke-börslistade bolag och införa en så kallad windfall-skatt för banker som tjänar på höga räntor.
Sammanlagt håvar Vänsterförbundet in omkring två miljarder mer i skatter än regeringen.
Det kanske säger sig självt att Vänsterförbundet avblåser alla sparplaner i den sociala tryggheten.
Vänsterförbundet reserverar också 20 miljoner för att avveckla pälsnäringen.
Typiskt Vänsterförbundet: För partiet är det centralt att minska inkomstskillnaderna i samhället i stället för att öka dem, vilket regeringens budgetförslag gör. Man lyfter ofta, liksom även i budgetalternativet, fram den aningen svårbegripliga ginikoefficienten som mäter inkomstspridningen. Den skulle minska med 0,8 procentenheter.
Rörelse Nu vill satsa miljarder på AI
Rörelse Nu skriver i ett pressmeddelande att partiet inte har gjort ett traditionellt budgetalternativ. Däremot presenterar man kort någonting man kallar för ett tillväxtprogram som går loss på 8,5 miljarder euro.
Bland annat vill partiet sälja statliga egendomar för fyra miljarder euro. Ytterligare miljarder får man in genom att höja mervärdesskatten och slopa företagsstöd.
En miljard ska användas för att få bukt med köerna inom sjukvården. Resten ska investeras i samarbete med företag, särskilt för att främja den gröna omställningen och artificiell intelligens.
Vilket parti tycker du har ett bättre budgetalternativ än regeringen? Berätta i kommentarsfältet! Vi godkänner endast kommentarer som svarar på frågan.