Sedan 2004 har elevrepresentanter från varje lågstadieskola i Kristinestad samlats till sin årliga session, även kallad Lilla parlamentet.
Stadsstyrelsen har öronmärkt 1 500 euro till Lilla parlamentets förfogande som barnen sedan får bestämma vad de ska göra med.
– Det är en långvarig tradition med den tanken och bakgrunden att det är viktigt att lyssna till barnen. Det är barnen som är experter på att vara barn och därifrån föddes Lilla parlamentet, konstaterar verksamhetsledaren för ungdomsarbetet Jessica Bårdsnes.
Varje år får skolorna komma med olika förslag om hur pengarna ska disponeras och sedan fattar barnen i Lilla parlamentet beslut om vilket förslag som förverkligas.
– Jag kan tryggt säga att varje förslag som har vunnit har förverkligats. Något år kanske man bara tagit initiativ och diskuterat med sektorcheferna eller direktörerna om hur man exempelvis kan förbättra en simstrand eller ge förslag till hur en lekpark ska se ut. Lite olika teman olika år, säger Bårdsnes.
I år var det förslaget om en friluftsdag vid skidcentret på Bötombergen som vann efter omröstning.
– Det är jätteviktigt för lågstadieeleverna och de som sitter som representanter i sina elevråd att de får komma hit till rådhuset och faktiskt få känna på det här med beslutsfattande i vår fullmäktigesal, säger Bårdsnes.
– Det blir väldigt verkligt och sporrar förhoppningsvis vidare till intresse inom beslutsfattande och påverkan. Det är också en demokratisk process från ung ålder att de blir sedda och hörda.
Påverkar barnens sätt att se på samhället
Kristinestad är ändå inte ensamt om att lyssna på barnen. Enligt Minna Lindberg, specialsakkunnig vid Kommunförbundet är det här en trend som är på uppåtgående.
– Det ökar trivseln om barnen får vara med och påverka sin egen omgivning och märker att deras röst hörs. Det är klart att det också påverkar på hur de ser på samhället och påverkandet överlag, säger Lindberg.
Även Lindbergs kollega forskningschefen Marianne Pekola-Sjöblom är inne på samma linje. Hon tycker det är lika viktigt att vi beaktar barn som att vi beaktar ungdomar, de äldre och personer med funktionsnedsättning.
– De är en del av kommunen och framtidens vuxna, samt framtidens väljare och beslutsfattare, konstaterar Pekola-Sjöblom.
Enligt Pekola-Sjöblom är det en grundpelare i varje kommuns verksamhet att man tar hänsyn till olika invånargrupper, även barn.
– Vi har också kommunallagen med paragrafer som innehåller rekommendationer om hur man gör invånare mer delaktiga. Kanske de är mera riktade till vuxna men det betyder inte att man inte skulle kunna ta hänsyn till barn lika väl.
Det att de får en trygg grogrund och känsla av att de har blivit sedda och hörda i sin egen kommun är jätteviktigt
Jessica Bårdsnes
Så väl Pekola-Sjöblom som Lindberg påpekar att det ändå alltid finns rum för förbättring.
– Det finns de som har långa traditioner och de som ännu behöver utveckla det. Därför är det viktigt att det finns olika metoder för hur man gör det och att man i kommunen också får verktyg för hur man skulle kunna ta i beaktande barnen eller öka delaktigheten, säger Lindberg.
– Barnparlamentet är bara ett sätt, sedan finns det många andra sätt att öka delaktigheten bland barn. Alla ser inte det som sitt naturliga forum och då kan det finnas andra sätt att hitta delaktighetsmodeller och skapa delaktigheten.
Lindberg nämner bland annat Uleåborg och Tavastehus som kommuner där man redan länge gett barnens åsikter rum i beslutsfattandet.
I Tavastehus diskuterade man bland annat med skolelever om vad de tyckte om trafikarrangemangen vid skolan. Svaret var att det kändes otryggt.
– De gjorde om trafikarrangemangen och på det sättet såg barnen konkret att det faktiskt har betydelse vad de tycker och att man i kommunen är intresserad av vad de vill göra, säger Lindberg.
Lindberg konstaterar att ju mer barnen känner sig delaktiga desto mer kopplad är man till sitt samhälle och sin omgivning. Något som även Jessica Bårdsnes ser som jätteviktigt.
– Barn och unga är vår framtid och det att de får en trygg grogrund och känsla av att de har blivit sedda och hörda i sin egen kommun är jätteviktigt. De får känslan av sin hemkommun och kanske vill stanna för att bo, ha familj och jobba här i Kristinestad.