Förändringen orsakar en förhöjd månatlig kostnad på cirka sex euro för en småhuskund som använder 150 kubikmeter vatten per år. I skärgården är motsvarande siffra cirka sju euro.
Literpriset på vatten i Borgå är cirka 0,5 cent efter förhöjningen och innehåller bruksavgift för vatten och avlopp, men inte grundavgift.
Enligt kundservicechef Jonas Sahlberg har vattenverket gjort mindre justeringar i prislistan flera år i rad.
– De här grund- och bruksavgifterna har nog höjts här så gott som årligen lite, till exempel ifjol höjde vi endast med två procent. Det fanns nog behov för en kraftigare höjning men då ville vi inte hjälpa inflationen och tänkte att det kanske löser sig, säger Sahlberg.
30–50 kubikmeter per år och person anses vara normalt
Men i september konstaterade affärsverkets direktion att världsläget lett till att driftskostnaderna ökat så pass mycket att en kraftigare höjning var oundviklig.
– Här har både elpriserna och priset på kemikalier stigit i höjden. Arbete och bränsle, främst bensin har också stigit under året, som människor säkert har märkt, säger Sahlberg.
Som normal vattenförbrukning beräknas cirka 30–50 kubikmeter per år och person. Nästa år är bruksavgiften med skatt 1,97 euro per kubikmeter. Avgifterna för avloppsvatten stiger till 2,79 euro.
Grundavgift som uppbärs för varje anslutning baserar sig på vattenmätarens storlek. Om småhusets avgift i varit 24,06 euro är den nästa år 25,74 euro.
Anslutningsavgifterna höjs med cirka 13 procent. En småhusfastighet under 280 kvadratmeter med en räkning på 5 400 euro som inkluderar vatten-, avlopp och dagvatten är nästa år 6 100 euro.
Trycket på att höja vattenavgifterna finns också i Sibbo.
– Vi har senast höjt avgifterna den 1 januari 2017, så det har snart gått sju år sedan senast, säger Matti Huttunen, affärsverksdirektör för Sibbo vatten.
Huttunen säger att kostnaderna för såväl material som arbetskraft har stigit kraftigt, i synnerhet under de två senaste åren.
Han hänvisar till vattentjänstlagen som utgår från att vattenverken själva ska finansiera sin verksamhet samt ordinarie investeringar och driftskostnader med avgiftsintäkter.
– När alla utgifter stiger så måste man förr eller senare höja grund- och bruksavgifterna på vatten. Så är det också för oss och alla andra vattenverk i landet, säger Huttunen.
Vattenverkets bokslut, budget och ekonomiplan visar dock att kraven i lagen inte uppfylls om kommunens planerade investeringsprogram förverkligas. Resultatet och avskrivningarna från 2022–2023 kommer inte att täcka verksamhets- och investeringskostnaderna.
Huttunen betonar att direktionen inte har fattat några officiella beslut, men om en höjning blir aktuell anpassas den efter inflationen och kan då bli mellan fem och sju procent
– Senast höjde vi taxorna fyra år i rad mellan 2014 och 2017. Då höjdes de rätt mycket så därför har vi inte velat höja under de här mellanåren, säger Huttunen.
Befolkningsökningen i Sibbo har samtidigt ökat omsättningen och på sätt och vis kompenserat för eventuella prishöjningar.
Borgå sanerar gammalt nät
I Borgå hör saneringen av ett föråldrande vattennät och nya investeringar till återkommande utgifter.
– Vi har ju större saneringsprojekt på gång i Saxby och Sannäs är under planering. Det är större projekt som man kan göra med lån och jämna ut det med åren men det blir ändå stora kostnader, säger Jonas Sahlberg.
Verksamheten ska utvidgas med en ny vattenreningsanläggning, Saxby2 som beräknas bli klar under 2024. Samtidigt tas en ny vattentäkt i Finnby i bruk.
Trots att hushållens vattenförbrukning minskar efter hand behöver vattenverket bygga ut för att kunna garantera god vattenkvalitet för en växande befolkning, och ha kapacitet för företag som kan behöva stora mängder vatten.
Därtill åtgärdas gammal infrastruktur från årtionden tillbaka.
– För tillfället sanerar vi mycket nät som är byggt på 1960-talet. Man byggde rätt mycket på 1960- och 70-talen i Borgå och hela den biten börjar vara i saneringsålder, säger Sahlberg.
Enligt vattentjänstlagen ska vattenverket finansiera sin verksamhet, men större sällan återkommande investeringar kan finansieras med lån för att utjämna förhöjningstrycket på taxan under en längre period.
Sahlberg medger att det finns behov av att ytterligare höja taxorna under de närmaste åren, på grund av de större projekt som nu är aktuella.
– Jag antar att de ligger på samma nivå, mellan fem och sju procent, åtminstone några år framöver. Det handlar ju om flera miljoners engångsinvesteringar.
Sibbo bygger nytt vattennät
Om ett visst fokus ligger på saneringen av det gamla nätet i Borgå är situationen nästan den motsatta i Sibbo.
– Vi har stora investeringar i de nya detaljplanerade bostadsområdena när vi får nya invånare till kommunen. Andelen investeringar är rätt hög i jämfört med den övriga verksamheten, säger Huttunen.
Nybyggnation är bra i sig eftersom det ger intäkter, medan saneringar bara medför utgifter.
Saneringar behövs, men då en stor del av kommunens vattentjänstnät byggts på 1980-talet eller senare så är behovet inte så stort, om man uppskattar livslängden till mellan 60 och 70 år.
Om höjning av grund- och bruksavgifterna är något högre än tidigare är höjningen av övriga avgifter markant.
En granskning av vattenmätare upp till 40 millimeter har i år kostat 39,32 euro med skatt och mätare i storleksklassen 50–100 millimeter 66,54 euro.
Nästa år delas mätarstorlekarna upp ytterligare så att avgiften för en granskning av vattenmätare upp till 20 millimeter blir 223,70 euro och granskning mätarstorlekarna 25–40 mm kostar 347,70 euro.
70 procent av alla utgifter är fasta kostnader
Avgiften uppbärs om mätaren visar fel på mindre än 5 procent vid en belastning som är ungefär hälften av den nominella belastningen.
– Arbetsprislistan har varit densamma i ungefär tio år. Vi har försökt hålla dom låga men det är helt klart att med 30 euro skickar du ingen någonstans, säger Sahlberg.
De låga avgifterna har lett till att minus i vattenverkets kassa, men samtidigt förekommer granskningar och mätarbyten rätt sällan.
– Vi har nu räknat ut de egentliga kostnaderna och ser man till exempel på Helsingfors så har de ännu högre priser på arbetskostnaderna, säger Jonas Sahlberg.
I Sibbo konstaterar Matti Huttunen att 70 procent av alla utgifter är fasta kostnader, vilket innebär att till exempel vattenförbrukningen inte utgör en så stor del av utgifterna.
– Strategin hos alla vattenverk är nog att försöka täcka så mycket av utgifterna som möjligt genom fasta kostnader, till exempel grundavgifter och arbeten med vattenmätare, säger Huttunen.
Rättelse: Artikeln har ändrats 1.12.2023 kl. 5.52 med rättade priser för bruks- och avloppsvatten år 2024.