Bolaget Hashlist, som har grundats av två finlandssvenska unga män, siktar in sig på att skapa ett nätverk av digitala specialister inom den globala transportbranschen och bilindustrin.
– Vi började med detta förra Slush då vi mötte Stellantis som är den tredje största biltillverkaren i världen, säger Calle Unnérus som är grundare och vd på Hashlist.
Stellantis äger bland annat Peugeot, Citroen, Opel, Fiat, Chrysler, Jeep och Alfa Romeo.
Men för Hashlist var arbetet för Stellantis bara ett pilotprojekt. I samband med det insåg Hashlist att problemet var mycket större än de trodde.
– Därför bestämde vi oss för att satsa för fullt på den marknaden. Digitaliseringen innebär en av de största revolutionerna inom transport och bilindustrin. Alla bilar kommer i något skede att vara elbilar. Alla bilar kommer att köra sig själv, och alla bilar kommer att vara anslutna till alla andra bilar. Det här kommer att kräva en enorm mängd av tekniskt kunnande, säger Unnérus.
”Vi lockar de bästa kodarna”
Hashlist räknar med att bilindustrins globala behov av skickliga kodare är ungefär tre gånger större än tillgången på dem.
Hashlist vill hjälpa bil- och transportbolag att anställa de här kodarna. Det handlar om tusentals personer per bolag per år.
Calle Unnérus säger att de personer som har den specialkunskap som bilindustrin och transportindustrin kräver inte attraheras av andra databaser eller plattformar för att förmedla arbete.
– De kommer bara till Hashlist. Vår fördel är att vi endast fokuserar på den här marknaden. Därför lockar vi de bästa kodarna runt om i världen.
Hashlist testar varje kodare som bolaget tar in.
– Det innebär att bara den bästa 10–15 procenten av kodare blir accepterade i nätverket. Sedan ser vi till att de är beredda att börja arbeta på kort varsel. På det sättet har vi fått ner anställningstiden för våra kunder från tre månader utan Hashlist till två veckor med Hashlist. När de tidigare gjorde femtio intervjuer för en anställning gör de bara fem intervjuer på Hashlist innan de hittar någon som de kan anställa, säger Calle Unnérus.
Hoppas kunna knyta kontakter
Hashlist hör till de bolag som ännu inte gör någon vinst. Som med många andra företag på Slush hyser Hashlist ändå en stark framtidstro.
Calle Unnérus räknar med att Hashlist är vinstbringande år 2024 och utgår från att omsättningen kommer att stiga till flera miljoner.
– Ett avtal kan för oss vara värt flera miljoner euro per bilbolag. Det finns ungefär tusen bilbolag och deras underleverantörer i världen. Vi kommer att kunna göra tiotals miljoners vinst inom tre år. Troligen kommer vi att ha en omsättning på flera miljoner euro redan nästa år.
På Slush hoppas Hashlist knyta fler kontakter med bilbolag och hitta investerare. Calle Unnérus utgår från att detta ska lyckas trots det hårdare klimatet på finansmarknaden.
– Bra bolag klarar sig alltid oberoende av hur marknaden ser ut. Jag tror att vi kommer att kunna samla ihop en bra summa. Men visst har vi märkt att det finns mindre pengar på marknaden än för ett eller två år sedan.
Finland är ett drömland för den som tillverkar satelliter
Ett av de bolag som konkurrerar med Hashlist om investerarnas pengar är Reorbit som redan gör vinst.
Reorbit tillverkar satelliter i Finland. Bolagets verkställande direktör och en av grundarna är Sethu Saveda Suvanam.
– Vi grundade företaget i Sverige. Efter åtta månader tyckte vi ändå att Finland var ett mycket bättre land för rymdteknologi än Sverige, så vi beslöt att flytta till Helsingfors.
Sethu Saveda Suvanam har många argument för varför han tycker Finland är en bra plats för Reorbit.
– Finland ligger på tredje plats i Europa när det gäller investeringar i rymdteknologi. Globalt finns Finland med på tio i topplistan. Finland ligger femma när det gäller att skjuta upp egna satelliter.
Sethu Saveda Suvanam uppskattar också att Finland har investerat kraftigt i forskning och utveckling.
– Det syns nu som verkligen goda businessidéer. Det har skapat ett välfungerande ekosystem av bolag i branschen. Öppenheten i systemet gör att företagen lätt kan nå fram till beslutsfattare som förstår deras strategier. Finland har också en vana att ta i bruk ny teknik. Det hjälper många investerare att förstå branschen så att de vågar investera i den.
”Sannolikt ett av de snabbast växande bolagen i Europa”
Sethu Saveda Suvanam säger att Reorbits mål är att bygga mindre och intelligentare satelliter än de tunga satelliter som görs idag.
– Satelliter har av tradition byggts tunga och klumpiga. I praktiken är mobiltelefoner i dag ändå mera komplicerade än satelliter.
Det här verkar åtminstone tills vidare vara en smart strategi. Under sina 3,5 år har Reorbit slutit kontrakt för mer än 35 miljoner euro.
– Vi gjorde flera miljoner euro i vinst under våra två första år och kan gå på vinst också det här året. Vi har just nu ett team på ungefär 50 personer, men om ett par månader har vi troligen vuxit till 75 personer. Sannolikt är vi ett av de snabbast växande bolagen i Europa just nu, säger Sethu Saveda Suvanam.
Tusen möten per timme på Slush
Det huvudsakliga målet för Slush är att uppstartsföretag lättare ska hitta finansiärer till sin verksamhet.
Årets Slush arrangeras ändå i ett läge där den globala osäkerheten och de höga räntorna har försämrat företagens möjligheter att hitta pengar på marknaden.
Elin Dölker, chef för externa relationer på Slush, säger att problemen på marknaden har ökat intresset för evenemanget.
– Företagens intresse för att träffa investerare har ökat. På Slush har vi under torsdagen och fredagen över tusen möten per timme.
Det är ett tecken på att konkurrensen om pengarna nu hårdare än tidigare.
– För investerarna är det nu viktigt att företagen ska vara lönsamma. Tidigare har man kanske mera förlåtit att företag går på förlust för att kunna satsa på en stark tillväxt. Nu måste man kanske hålla lite hårdare i pengarna också som uppstartsföretag och vara noggrannare med vad man använder dem till, säger Dölker.
Det är en stor förändring till tidigare då en tanke med Slush var att företag som ännu inte gjorde vinst skulle få pengar för att kunna växa och göra vinst någon gång i framtiden.
– Det stämmer nog fortfarande, men företagen måste nu kanske uppfylla lite noggrannare kriterier eller ha en bättre plan för hur de ska nå framgång, tillväxt och lönsamhet, säger Dölker.