Det är i hemmet som intresset för litteratur ska väckas. Det visar en ny undersökning gjord vid Jyväskylä universitet. Och det verkar som att man är duktigare på det här i Huvudstadsregionen än i Österbotten.
– Det är svårt att säga vad det beror på. Men det är viktigare att fundera på vad vi kan göra i klassrummet för att faktiskt motivera eleverna till läsning. Och engagera dem i den här läsningen, än i själva läsförmågan.
Vi har en lång lärarutbildning i Finland i jämförelse med övriga nordiska länder. Man tycker ju att vi borde kunna det här. Hur ser du på det?
– Ja, och det tror faktiskt vi kan också. Finland ligger ändå relativt bra till i jämförelse med andra länder. Men faktum är att det går neråt med både läsförmåga och läsintresset. Trots det så gör nog lärarutbildningen det den ska göra. Vi har också läromedel som håller en jämn kvalitet med andra länder, säger Åkerholm.
– Det som skolan kan göra är att jämna ut de här skillnaderna.
Men det är i hemmet som intresset för skönlitteratur ska väckas. Och Åkerholm frågar sig varför vår inställning verkar skilja sig från den i södra Finland.
– Vad har vi för inställning till läsning och vad är föräldrarnas intresse till läsning? Det är oerhört viktigt att vi som föräldrar också fungerar som läsande förebilder för barnen.
Åkerholm påpekar att det har betydelse när en förälder läser. Är barnet vaket eller läser du på kvällen när de har gått till sängs.
– Det är viktigt att barnet ser när du läser. Och att det det finns böcker hemma.
Skärmen stjäl tid
Användningen av digitala medier ökar men enligt Åkerholm är det inte endast av ondo.
– Det beror på hur skärmtiden används. Samhället och fritiden förändras men samtidigt är vi alla medvetna om vilken typ av tidstjuv som telefoner och skärmar är.
– Klart att det är lättare att plocka upp en telefon och sitta och scrolla än att plocka upp en bok och faktiskt läsa. Men det ger ju så olika saker. Så jag tror nog att det handlar om en samhällsförändring i stort.
Så vad ska vi göra för att förbättra de österbottniska resultaten?
– Vi måste fundera vilken slags litteratur vi erbjuder. Är det lättläst vi ska satsa på för att möta de här barnen som har svårigheter kring läsning eller ska vi välja mer utmanande texter som faktiskt också utmanar eleverna? Säger Åkerholm.
Klart att det är lättare att plocka upp en telefon och sitta och scrolla
Katrina Åkerholm, lektor i modersmål
Och svaret ligger i det som utmanar.
– Jag tror nog att det finns skäl för att man både i skolan och i hemmet väljer också de texter som ställer krav på läsningen och läsaren.
Åkerholm betonar att läsningen för ett barn också handlar om gemenskap.
– Diskutera och fundera kring skönlitteraturen, både innehållsligt och estetiskt. Och det gäller både i skolan i litteraturundervisningen i hemmet.
Att läsa är en demokratisk rättighet
Läskunnighet skänker jämlikhet och en fungerande demokrati.
– Att ha tillgång till skönlitteratur och kunna ta den till sig är en demokratisk rättighet, säger Åkerholm.
Det lär oss empati, tränar vår fantasi och så mycket mer.
– Håll dig gärna ajour med vilken slags litteratur som ges ut för barn och unga i dag. Det händer massor inom genren och om du talar om det så finns det större chans att barnens intresse väcks.