Putin meddelade att han ställer upp i presidentvalet år 2024 i samband med att han delade ut medaljer till soldater som strider i Ukraina.
Att beskedet kom just nu tyder på att Kreml mest ville få det undanstökat, beskedet var väntat, trots att presidenten fram tills nu varit förtegen.
– Man ville få bort det från agendan, Putin vill inte göra något större nummer av det, bedömer Jussi Lassila som är äldre forskare vid Finlands utrikespolitiska institut.
Enligt Lassila är det Putins stil att meddela om saker sent och upprätthålla en viss osäkerhet.
– Det är ett maktmedel som är väldigt typiskt för diktaturer där informationsflödet är begränsat eller mörkat.
Klappat och klart?
Presidentvalet ordnas från och med den 15 mars och pågår i tre dagar, fram till den 17 mars. Enligt kritiker gör det valet ännu mindre transparent än tidigare.
Ryssland introducerade det nuvarande röstningssystemet år 2020, då med motiveringen att det skyddar väljarna från coronaviruset. Redan då väckte det motstånd bland oppositionella.
För den 71-årige Putin är valet mer eller mindre en formalitet. Han stöds av både staten och statsmedierna. Och enligt opinionsmätningar har han ett stöd på närmare 80 procent.
Av allt att döma blir det alltså en femte mandatperiod för Putin. Hans främsta kritiker lever antingen i exil eller sitter fängslade i Ryssland.
Det är uteslutet att Putin skulle låta sig utsättas för någon politisk konkurrens
Enligt Lassila är det enda som kunde utmana Putin hans egen hälsa, alltså ifall han inte längre kan fortsätta.
– Det är uteslutet att Putin skulle låta sig utsättas för någon politisk konkurrens, eller att man skulle låta det ske. Om det skulle bli så är det ett tecken på att Kreml har tappat sin politiska kontroll. Och det finns det inget som tyder på, enligt Lassila.
Trots det kommer utmanare att tillåtas ställa upp, även om de inte har reella chanser att klå Putin.
Enligt Lassila är deras roll bland annat att aktivera väljarna, och den främsta utmaningen kommer ligga i att hitta personer som kan tillåtas att ställa upp.
– Tidigare har man velat ha nya personer som verkar tillräckligt trovärdiga för att aktivera väljarna. Men de får inte utmana Putin på allvar.
Lång rad av segrar för Putin
Putin väljs för första gången till president i december 1999 i samband med Boris Jeltsins avgång. Innan det var han premiärminister en kort period.
I maj 2000 segrar han i presidentvalet med omkring 53 procent av rösterna och svärs in som president för de kommande fyra åren. Han omväljs i mars 2004.
Den ryska grundlagen tillåter inte en tredje mandatperiod för Putin, som i stället blir premiärminister under Dmitrij Medvedev år 2008. Fyra år senare, år 2012 är han ändå tillbaka på presidentposten, och mandatperioden förlängs till sex år i stället för fyra.
Också 2018 vinner Putin valet, då med 77 procent av rösterna. Två år senare – år 2020 – blir resultatet av en folkomröstning att Putin kan behålla makten fram till 2036 och samma år undertecknar han en lag som ger tidigare presidenter livslång immunitet.
Putin är den ryska ledare som har suttit längst vid makten sedan Josef Stalin.
Artikeln uppdaterades kl. 16.30 med Jussi Lassilas kommentarer.
Källa: Tass, Reuters, AFP