En klimataktivist beskrev inför mötet Al Jabers ordförandeskap som att greve Dracula skulle chefa över blodbanken. Det här eftersom Al Jaber är chef för Förenade Arabemiratens största oljebolag.
Frågan var om en oljebolagschef skulle kunna förhålla sig neutralt, vara lyhörd och lyssna på alla parter.
När man frågar deltagarna på klimatmötet är åsikterna ganska eniga om att Al Jaber inte exakt har lyckats med det.
– Han är mera van vid att chefen bestämmer och att alla kanske inte behöver höras på samma sätt, säger Bernt Nordman på Världsnaturfonden WWF.
Al Jaber har ett enormt intresse i sitt eget oljebolag och ett enormt intresse i oljeindustrin och det syns i förhandlingarna, säger Kathrin Henneberger, som är förhandlingsdelegat och tysk parlamentsledamot.
– Han måste visa mera respekt när det gäller behovet att fasa ut fossila bränslen.
– Mina intryck är att Al Jaber inte har lyssnat på alla parter. Som chef för ett oljebolag tror jag inte att han nödvändigtvis bryr sig om vad andra har att säga, säger Ying Jie Han, observatör på mötet från Singapore.
Många vågar inte kritisera Al Jaber offentligt
Al Jabers ordförandeskap verkar vara ett mycket känsligt ämne.
Största delen av dem jag ber om en kommentar vill inte ställa upp, eller säger att de behöver tillstånd för att kommentera. Två personer säger att de måste tänka på sin karriär.
Den svenska EU-parlamentarikern Heléne Fritzon vill inte säga något specifikt om ordföranden.
– Jag tror inte att man ska gå in och värdera ledarstilen utan man ska ställa krav på det uppdrag man har fått. Och uppdraget är att man ska föra förhandlingarna framåt, man ska höja ambitionerna. Fler länder måste ta sitt ansvar och göra mer.
Också Finlands chefsförhandlare Marjo Nummelin är försiktig med att kritisera Al Jaber och nöjer sig med att säga att han är en person med stark vilja.
– Ur förhandlarnas synvinkel har han nog skött förhandlingarna helt skickligt och jämfört med förra årets ordförande på klimatmötet i Egypten så har uppmärksamheten mellan olika frågor fördelats mer jämt, säger Marjo Nummelin.
Enligt henne verkar Al Jaber trots farhågorna vilja ha ett bra resultat från mötet.
”Mansplainade” klimatforskning för Irlands förra president
Förutom att Al Jaber har fått hård kritik för att han är oljebolagschef så trampade han rejält i klaveret i en diskussion med Irlands förra president Mary Robinson.
Hon var tidigare också FN:s specialsändebud för klimatet. Al Jaber ifrågasatte forskning som visar att en utfasning av fossila bränslen behövs för att vi ska nå målet på 1,5-grader.
Al Jaber försvarade sig med att uttalandet var taget ur sitt samband.
– Det han gjorde med Mary Robertson var inte okej, säger Hunter Lovins, observatör från USA. Man mansplainar inte klimatforskning för Mary Robinson. Hon är det närmaste vi har ett levande helgon.
Med ”mansplaining” syftar man ofta till att en man på ett självsäkert och ofta nedlåtande sätt förklarar något för en kvinna som är mera insatt i ämnet än mannen själv.
– Med tanke på att han arbetar med att leda ett oljebolag så gör han ett så bra jobb som han kan som ordförande för klimatmötet.
Klimatskadefond en triumf, men räcker inte för att mötet ska kallas framgångsrikt
Flera människor lyfter fram den klimatskadefond som ska hjälpa fattiga länder och som klubbades igenom på klimatmötets första dag. Den är Al Jabers största triumf hittills.
– Jag känner med honom. Han är i en omöjlig situation. Han trodde att han kunde gå på en knivsudd och han har fallit av den ett par gånger. Med det sagt så har vi nu fonden för förluster och skador, säger Hunter Lovins.
– Det var verkligen fint att vi fick fonden, men det räcker ändå inte till för att man ska kunna kalla klimatmötet en succé, säger Finlands chefsförhandlare Marjo Nummelin.