Artikeln är över 2 år gammal

På hösten ökar svenskundervisningen i de finska skolorna – att få ihop läsordningarna orsakar redan nu huvudbry

Undervisningen i det andra inhemska språket ökar i den grundläggande utbildningen nästa höst. Kommuner är oroade över merkostnader, att hitta behöriga lärare, att skoldagarna blir längre och det blir krångligare att ordna skolskjutsarna.

Böcker inom svenskundervisning på ett bord.
På hösten ska svenskundervisningen i de finskspråkiga skolorna öka. Bild: Soila Ojanen / Yle

I januari utfärdade statsrådet en ny timfördelningsförordning som handlar om att utöka undervisningen i B1-språket, det vill säga finska eller svenska, med en årsveckotimme i den grundläggande utbildningen.

Minsta antalet undervisningstimmar ökar från sex till sju. Förordningen träder i kraft i augusti 2024.

I praktiken innebär B1-språk att man inom de finska skolorna studerar svenska som andra inhemska språk. Att öka undervisningen med en timme gäller årskurs sju. Samtidigt ska elever i åttan och nian nästa höst få minst sju årsveckotimmars studier i det andra inhemska språket.

Förändringarna hänger samman med regeringens förnyade nationella språkstrategi, vars syfte är att trygga allas rätt att få tjänster på sitt eget modersmål. Man bedömer att de svenska språkkunskaperna har blivit sämre.

Skoltransporterna måste tänkas om

I Raumo stads skolor innebär reformen inte bara att man ordnar en extra lektion, utan man måste också funder över skolskjutsarna. I Raumo har alla mellanstadieelever haft 30 timmar i veckan.

– När till exempel förstaklassare får en timme extra kommer organiseringen av skolskjutsarna att orsaka oss merkostnader, säger utbildnings- och ungdomsdirektör Hanna Viljanen-Lehto från Raumos utbildningsavdelning.

Planeringen måste börja snart

Planeringen av höstens undervisning med tilläggslektioner ska påbörjas snarast efter årsskiftet.

– På skolnivå måste man tänka på uppläggningen av det praktiska skolarbetet. Det betyder saker som berör läsordning och eventuellt rekrytering, säger Tommi Tuominen, serviceregionschef för utbildning och undervisning i Åbo stad.

Enligt honom är de nya undervisningsarrangemangen mest rutin för skolorna, och borde inte orsaka några större problem.

– Det här är stämningen när jag har pratat med rektorerna. Naturligtvis överväger vi fortfarande saker. Men i praktiken måste man börja planera förändringarna redan från början av vintern, påpekar Tuominen.

Uttalanden från hela Finland

I den opinionstjänst som upprätthölls av justitieministeriet var det möjligt att kommentera grundutkastet till B1-språkplanen. Enligt Olli Määttä, utbildningsrådgivare på utbildningsstyrelsen, har uttalanden kommit från olika delar av Finland.

– Sådana här reformer är särskilt intressanta för till exempel utbildningsanordnare, det vill säga kommuner, läraryrkets yrkesförbund OAJ och naturligtvis språklärare, säger Määttä.

Särskilt små kommuner är i sina uttalanden oroade över att hitta kvalificerade lärare och reformernas inverkan på skolskjutsarna och förlängningen av elevernas dagar. Kravet är att reformen inte får belasta kommunekonomin.

I januari ska utbildningsstyrelsen granska alla synpunkter som kommit in i opinionstjänsten. Ändringen av B1-språkplanerna publiceras i februari.

– Vi kommer att anordna utbildningar för att stödja det lokala läroplansarbetet från tidig vår, lovar Määttä.

Artikeln är en översättningen av Yle Uutisets artikel ”Ruotsin opetus lisääntyy ensi syksynä, ja tuntien ujuttaminen lukujärjestyksiin aiheuttaa peruskouluissa päänvaivaa jo nyt” skriven av Soila ojanen. Artikeln är översatt av Pontus Nyqvist.