EU vill uppmuntra till att reparera saker som har gått sönder istället för att slänga dem.
Efter att direktivet hade behandlats i ekonomiutskottet tog stora utskottet upp det och efter att direktivet behandlats i miljöutskottet ska det igen på fredag 15.12 tas upp i stora utskottet.
Mikko Ollikainen från SFP sitter i miljöutskottet och han tycker att direktivet är en bra sak.
– Det är jätteviktigt att vi har en gemensam linje i Europa, att man sparar på naturresurserna, till exempel tillgången till vatten och energi. Och att vi använder oss mer av de kläder som vi köper och restaurerar eller reparerar, fler kläder eller skor, säger Ollikainen.
Socialdemokraten Matias Mäkynen sitter i både ekonomiutskottet och stora utskottet som behandlat frågan under hösten.
– Egentligen tyckte alla partier i Finland att vi ska stödja den här motionen, vi vill att folk reparerar mer och konsumerar mindre. Men nu är frågan hur vi gör det här i praktiken. Först måste man enkelt kunna hitta de som kan reparera på eget område. Nästa fråga är vem som har ansvaret för reparationen? Är det försäljaren eller vilket ansvar har konsumenten, frågar sig Mäkynen.
Också Ollikainen ser utmaningar i direktivet, främst i frågan om producenternas ansvar under hela produktens livslängd.
– Det här är någonting som skulle gälla i Europa. Men vi vet samtidigt att allt fler köper till exempel via nätbutiker från andra länder än europeiska länder. De har inte samma produktionsansvar och de som tillverkar kläderna, de måste göra klädesplagg som går att reparera, säger Ollikainen.
Ollikainen lyfter upp att man på nationell nivå kan påverka till exempel via beskattningen av reparationstjänster. Men EU-direktivet tar inte ställning till det.
– Här utgår man mera ifrån sättet man återvinner och samlar in kläder och skor, säger Ollikainen.
Nätverk för att hitta reparatörer
För att folk ska veta om att man kan reparera varor och hitta de som kan göra det ska det skapas ett nätverk av hantverkare och reparatörer.
Enligt Mäkynen ska konsumenten i framtiden få en blankett när hen köper en vara, där bland annat säljarens ansvar ska framgå.
– Det är en fråga som är väldigt praktisk. Hur ska den informationen ges till konsumenten? Och vem har ansvaret för att bygga en nätplattform där man kan hitta alla reparatörer på sitt område, frågar sig Mäkynen.
Enligt Mäkynen föreslår EU-kommissionen och EU-parlamentet att medlemsländerna borde bygga en nätplattform där alla reparatörer samlas.
– Det är nog en bra idé men det får inte leda till för stor byråkrati för konsumenten och företagaren, utan det måste vara lättillgängligt, säger Mäkynen.
Eventuell sänkning av momsen
För att det ska löna sig att reparera en vara istället för att köpa en ny säger Mäkynen att en momssänkning diskuteras. Men statens ekonomi påverkar en eventuell sänkning av momsen.
– Jag tror inte att det är fråga om stora summor i statsekonomin. Om det här skulle leda till fler reparationer så kunde det till och med leda till högre momsintäkter också till staten. Jag stöder tanken om sänkt moms för reparationer, säger Mäkynen.
Direktivet handlar också om att de textilier som inte längre används ska samlas in och återanvändas.
Direktivet träder i kraft om ett drygt år, den första januari 2025 och ska gälla de produkter som kommer ut på marknaden efter det, en av frågorna som ska lösas före det är hur de varor som är tillverkade före direktivet träder i kraft ska påverkas.
Hur stor förändringen i konsumtionsbeteende kommer att bli beror enligt Mäkynen på konsumenterna eftersom politikerna bara kan påverka en del.
– Det är ett steg mot mer hållbar konsumtion och mer hållbar ekonomi. Det är också fråga om en kulturell förändring som tar lite tid, men nu är riktningen åtminstone ganska klar.