Boendedelegationens vice ordförande Hans Duncker förevisar möteslokalen i ett av höghusen i Nordsjö i Helsingfors. Ute är det vinter, men i möteslokalen har det tidvis gått hett till.
Helsingfors stads bostäder Heka höjer hyrorna rejält och invånarna har varit på barrikaderna i många stadsdelar.
– I den hyresberäkningsenhet som jag bor i så stiger hyran med 12,4 procent, vilket är ganska mycket, säger Duncker.
Han får betala cirka 100 euro mer i månaden, men värre exempel finns också. I vissa totalrenoverade bostäder har hyrorna höjts med tiotals procent. Det leder till att folk flyttar bort.
Duncker beskriver atmosfären som besk och säger sig ha sett mycket likgiltighet, speciellt bland dem som hör till vad han kallar för ”den socialekonomiska nedre ändan”.
– Folk tänker att de kan slänga avfallspåsen direkt på golvet, istället för att sätta in den i containern.
Bolagens kostnader täcks genom höjda hyror
Höjningarna inom Heka är i en klass för sig, men också på annat håll får invånarna finna sig i att betala mer för sitt boende. Ara-bostädernas hyror stiger år 2024 i medeltal med 3,8 procent, och bostadsrättsbostädernas bruksvederlag med 7,8 procent.
Därtill kommer höjningar i andra avgifter, som bastuavgiften och avgiften för bilplats. Det visar uppgifter från Kova, Ägarna av hyreshus och bostadsrättshus till rimligt pris i Finland.
– Det är mycket sällan som man ser så här höga procentuella höjningar i hyrorna och bruksvederlagen i medeltal i våra medlemsföretag. Vi lever i en exceptionell tid, säger verkställande direktör Jouni Parkkonen vid Kova.
En förklaring är att räntekostnaderna har stigit. Då bolagen har mycket lån så täcks kostnaderna genom att höja hyrorna. Ara-hyrorna bestäms enligt självkostnadsprincipen, vilket betyder att verksamhetskostnaderna täcks av hyrorna.
Stora höjningar är att vänta också nästa år
Enligt Kova stiger kostnaderna för fastighetsförvaltningen med en takt på åtta procent per år. De bolag som bygger nytt får antagligen också i fortsättningen tampas med höga finansieringskostnader.
Jouni Parkkonen tror att det finns ett tryck att höja hyrorna och vederlagen också kommande år, eftersom bolagen inte för över alla kostnader på hyrorna på en gång.
– Också för år 2025 är nog höjningar som är större än medeltalet på väg i hyrorna och vederlagen i många bolag.
Enligt Parkkonen skulle statsmakten kunna träda in och fatta beslut som minskar på trycket att höja hyrorna och vederlagen. Han nämner ändringar i lånevillkoren och andra stödåtgärder.
– Men det ser ut som att sådana här stödåtgärder inte planeras för nästa år.
”Här byggs underlag för en snabbt ökande segregation”
Samtidigt som hyrorna stiger planerar regeringen sänkningar i olika stöd och bidrag. De som bor i Ara-bostäder drabbas ofta av båda.
Hans Duncker befarar att utvecklingen leder till att de som själva kan betala sin hyra flyttar bort, medan fler som är beroende av inkomstöverföringar flyttar in.
– Här byggs upp underlag för en mycket snabbt ökande segregation.
Det finns i Finland omkring 350 000 Ara-hyresbostäder, det vill säga hyresbostäder som byggts med statligt stöd.
Enligt reglerna ska de som är i mest brådskande behov av bostad, de som är minst bemedlade och sökande med de längsta inkomsterna prioriteras vid val av boende.