Vi finländare är nöjda med den makt presidenten har – men många vill ge presidenten ännu mer makt
En stor majoritet av finländarna tycker att den nuvarande modellen, där presidenten styr utrikes- och säkerhetspolitiken i samråd med regeringen, fungerar bra.
Hen som flyttar in i det här arbetsrummet nästa vår får gärna blanda sig i utrikespolitiken, men ska hålla sig ifrån inrikespolitiken, enligt finländarna. Bild: Jani Saikko / Yle
Närmare 80 procent av finländarna tycker att den nuvarande modellen för presidentens makt är lämplig. Det visar en undersökning som näringslivets delegation EVA har låtit göra.
Enligt den nuvarande modellen är det regeringen som leder landet, och presidenten ansvarar för utrikes- och säkerhetspolitiken, i samråd med regeringen.
En knapp majoritet, 51 procent, tycker ändå att presidenten kunde få mer makt, enligt en fransk modell. I den modellen skulle presidenten leda landet tillsammans med regeringen.
Enligt den modellen är det presidenten som utnämner statsministern, som ändå ska ha riksdagens förtroende. Vid behov kan presidenten upplösa riksdagen.
Undersökningen gör också klart att finländarna vill att presidenten deltar i det politiska arbetet.
60 procent av de som svarat på undersökningen säger att de inte vill se en modell som liknar situationen i Tyskland, där presidenten bara har en ceremoniell roll, och regeringen styr all politik i landet.
Presidenten ska ha makt i frågor som rör utrikes-, säkerhets-, försvars- och EU-politik
I EVA:s undersökning frågade man också finländare vilka frågor presidenten borde ha makt över. Även där är det utrikes- och säkerhetspolitiken som får högt stöd, 82 procent av finländarna vill se att presidenten också i fortsättningen har makt i de frågorna.
I övrigt sticker försvarsfrågor, EU-frågor och brottsfrågor ut i statistiken. Över hälften av finländarna vill, enligt enkäten, att presidenten också i framtiden ska ha rätt att benåda fångar.
Sauli Niinistö har varit sträng då det kommit till benådningsärenden, och på lång sikt har antalet benådningar gjorda av presidenten minskat under de senaste årtiondena. Frågar man finländarna är det ändå presidenten som borde fortsätta ha ansvar för benådningar. Bild: Niilo Simojoki / Lehtikuva
En klar majoritet vill att presidenten ska vara överbefälhavare för försvarsmakten, och överlag har ansvar då det kommer till frågor som berör försvarspolitiken.
Minst makt vill finländarna att presidenten ska ha då det kommer till arbetsmarknadsfrågor, regionalpolitik, finanspolitik och utbildning och forskning.
