Då chefredaktör Einar Holmberg vid tidningens 100-årsjubileum funderade över tidningens betydelse skrev han: ”En tidning är en dagslända. Den lever upp i morgonens ljus och då solen sjunker är den död. Denna förvissning har mången gång varit egnad att nedstämma arbetslusten hos en tidningsman och han har frågat sig, om verkligen allt vad han gjort varit dömt att förrinna i sanden.”
Efter den inledningen konstaterar Holmberg ändå att tidningen sått frön, startat initiativ, skapat diskussioner och opinioner som har lett till handlingar.
Åbo Underrättelser har haft en stor betydelse för utvecklingen, och den har den fortsatt att ha, säger ÅU:s nuvarande chefredaktör Tom Simola.
– Efter Åbo brand 1827 flyttade många funktioner bort från Åbo. Långt senare började man diskutera att starta ett universitet i staden igen, och då hade Åbo Underrättelser en jättestor roll i den diskussionen då Åbo Akademi kom till, säger chefredaktör Tom Simola.
Det var också i Åbo Underrättelser man först kastade fram tanken på en järnväg till Åbo, liksom initiativet till eget huvudbibliotek i Åbo.
Tidningen betydelsefull för åbolänningarna
Trots att nyhetstempot blivit mycket snabbare finns också i dag exempel på diskussioner och artiklar där man varit med om att styra utvecklingen.
– Vår styrka är det lokala och det regionala. Men det är svårt att plocka någon enskild nyhet, då det är ett sådant snabbt flöde i dag. Varje dag är ny och vi måste titta framåt varje dag, säger Simola.
– Det är många små pusselbitar jag har varit med om. Jag tycker vi varit bra på att bevaka till exempel diskussionen om restaurang Bystrand, saker som berör många människor och som man pratar om i byarna, säger Katarina Pada.
Camilla Hynynen träffar dagligen tidningens läsare och får höra hur viktig tidningen är för dem.
– En äldre kvinna berättade att hon prenumererat på ÅU i 50 år, och kommer att fortsätta med det. ”Den är det viktiga i vardagen. ÅU kommer som en vän genom postluckan”, säger Hynynen.
Jacob Hjortman och Aare Kiviranta har rätt nyligen börjat på Åbo Underrättelser, men bägge har upplevt hur stor betydelse tidningen har för åbolänningarna.
– En av de första grejerna jag skrev om var om Åbos parkskyltar som hade restaurerats, men där man hade tagit bort det svenska namnet. Det fick mycket uppmärksamhet och det rättades snabbt till. Det var kanske en ganska liten sak egentligen, men för mig var det en sak som visade att man i det här jobbet faktiskt kan göra en förändring, säger Hjortman.
– Jag vill alltid föra fram personen och människorna som det handlar om, för nyheterna ska inte bara handla om fakta, utan människor intresserar människor, säger Kiviranta.
– Det är det lokala som berör. Det kan handla om Kimitobon som vunnit på lotto, eller någon som har fångat en sällsynt fisk – lokala saker som berör människorna, säger Kim Lund.
– Just nu är det nog 200-årsjubileet som är den stora nyheten, då vår stora jubileumstidning kommer ut i samband med jubileet, säger Carina Holm.
Tidningen ska både roa och irritera
ÅU:s tidigare chefredaktör Torbjörn Kevin säger att tidningen har en enorm betydelse för det lokala samhället, för det lokala skvallret och för underhållningen.
– Man kan till och med använda ett så högtidligt ord att den har skapat en åboländsk identitet, säger Kevin.
Men han citerar också journalisten Carl-Adam Nycop som poängterar att tidningen ska både roa och irritera.
– På 1970- och 80-talen täljde tidningarna i Finland guld. Det var enormt lönsamma tider, förutom för ÅU som aldrig har täljt guld, men också under dessa tider brukade man ”servera surt bröd, trots att man visste att läsarna ville ha maräng”, det vill säga att också då tidningarna var lönsamma gick man på journalismens villkor, inte marknadens villkor, säger Kevin.
Kevin ser en risk med att man i dagens digitala värld tonar ner det som inte får väldigt mycket läsare, och betonar sådant som läsarna klickar på.
– Det finns fortfarande texter där man får gnugga geniknölarna, som har ett läsmotstånd. Vi är fortfarande bra på att baka surbröd, men frågan är hur länge allmänheten orkar ta till sig sådana texter, säger Kevin.
År 2124 fyller ÅU 300
Hur kommer Åbo Underrättelser att se ut om 100 år?
Enligt chefredaktör Simola handlar det mycket om hur vi finländare vill konsumera nyheter i framtiden. Vad vill vi konsumera gratis? Vad är vi beredda att betala för? Hur ska man få annonsörerna med sig till webben?
Det gäller för tidningen att varje dag fundera på hur man bättre kan nå ut till läsarna, och vilken ny teknik som måste tas i bruk.
– Om 100 år tror jag inte vi sitter vid en skärm, utan skärmen kommer att finnas framför näsan för oss. Vart man än går kan man ha skärmen uppkopplad, lite som bilar i dag har en head up-display, säger Simola.
