Nu när börspriset på el skjuter i höjden och termometern kryper ner mot minus 30 kan det vara lockande att elda i spisen. Och det syns också hos försäkringsbolaget.
– När det blir en period med riktigt kallt väder så brukar det tyvärr bli en del bränder, säger ersättningsdirektör Åsa Kronlund på Lokaltapiola Österbotten.
Det kan då endera handla om att man eldar mer än vanligt i en spis och således ökar påfrestningen, eller så att man eldar i en spis där man vanligtvis inte eldar.
Som råd ger Kronlund att man börjar elda försiktigt och övervakar noga. Plus att man har någon yrkeskunnig att se över eldstaden.
– Om det är en spis som inte har använts på en längre tid så finns det skäl att kontrollera i vilket skick den är, säger Kronlund.
Sotning minst en gång per år
Försäkringsvillkoren utgår från vad räddningslagen säger. Och den säger att man i en eldstad i en byggnad som används för stadigvarande boende ska sotas med högst ett års mellanrum. I en fritidsbostad gäller högst tre års mellanrum.
Eldstäder och rökkanaler som har stått oanvända i tre år ska sotas innan de tas i bruk.
Samtidigt står det också att ”eldstäder och rökkanaler ska sotas tillräckligt ofta med beaktande av deras användningsgrad och konstruktion samt det bränsle som används”.
Inrikesministeriet har information om sotning på sina sidor. Där konstateras att om man bränner mycket skräp eller fuktig ved så har det stor betydelse för hur sotig rökkanalen blir.
Kan det bli problem med tolkningen där?
– Vi går ju förstås igenom vad som orsakat skadan eller branden. Och visar det sig att det ligger någon större försummelse bakom så kan det förstås bli avdrag på ersättningarna, säger Kronlund.
Att ha pappersarbete som visar när man haft sotaren på besök är förstås också att rekommendera.