När Haje Holmström skrevs ut från sjukhuset efter en höftoperation fanns det ingen hemvård att tillgå på hennes hemort Terjärv. Holmström fick information om att kön var lång, trots att viljan att hjälpa var god.
Hur snabbt man får tillgång till hemvård är väldigt varierande, även inom en och samma kommun, säger Ebba Finnäs som är koordinerande serviceförman inom servicehandledningen i Österbottens välfärdsområde.
– Det finns områden med långa köer, ja. Men också områden där hemvård kan ordnas mycket snabbt. Samma fenomen förekommer också inom många kommuner, säger Finnäs.
Tony Pellfolk som är verksamhetsområdesdirektör för hem- och boendeservice säger att situationen kan variera över tid, både vad det gäller behovet av hemvård, tillgängliga resurser och personal.
– Situationen på ett visst område kan se helt annorlunda ut om en eller två veckor i ett område där man just i dag inte kan ordna hemvård direkt, säger Pellfolk.
Klienter med akut behov går först
För att beviljas hemvård måste välfärdsområdet först få kännedom om en klient som behöver hjälp. Den här informationen kan komma från en vårdinrättning, från anhöriga eller från klienten själv säger Finnäs.
I de fall när en klient blir utskriven är det den vårdande avdelningen som tar kontakt med servicehandledningen för att göra dem varse om klientens behov. Ebba Finnäs säger att det är en gemensam uppgift för servicehandledningen, hemvården och avdelningarna.
– Vi behöver få kännedom om vilka klienter som har ett hjälpbehov och ingen borde skrivas ut från en avdelning utan att man försäkrat sig om att klienten klarar sig hemma, säger Finnäs.
Finnäs säger att i de fall där klienten kan tala i egen sak hör det till att man förhör sig om hur hemförhållandena ser ut och om hen klarar sig på egen hand. I annat fall tar avdelningen kontakt med servicehandledningen för att reda ut vilken service som finns tillgänglig och hur snabbt den kan ordnas. Därefter tas beslut om när en utskrivning är möjlig.
Från välfärdsområdets sida utreder man hur akut behovet är och om klienten uppfyller kriterierna för att beviljas hemvård.
– Vi utreder vårdbehovet och försöker se till att de som är i riktigt akut behov av hemvård får det genast, medan de som kan vänta lite står i kö. Parallellt med detta försöker vi också erbjuda annan service för att få en fungerande situation för klienten, säger Finnäs.
Finnäs påpekar att rätten till hemvård inte är subjektiv. Även om klienten själv upplever att den behöver hjälp kan det också hända att det upplevda behovet inte matchar kriterierna säger Finnäs.
Men vad händer om en klient inte klarar sig hemma? Finns det bäddplatser?
– Tillgången varierar, och därför samarbetar avdelningar och enheter för att se vem som står i kö och var det finns en ledig plats för den som absolut behöver en sådan, säger Finnäs.
De allmänmedicinska bäddplatserna har ännu inte minskats i någon större utsträckning säger Tony Pellfolk. Främst är det socialvårdens boendeservice som blivit färre, och det gäller mestadels platser som på grund av personalbrist inte varit i bruk på en längre tid.
Välfärdsområdet vill svänga på vårdpyramiden för att klienten inte ska få en tyngre vård än den behöver. Hur ska det här fungera i framtiden?
– Tanken är att hemvården ska finnas till när man så behöver och att man ska slussas ut till hemmet så snart som möjligt och det ideala är att det finns tillgång till hemvård och att den är tillräcklig. Eventuellt i kombination med kortare avdelningsvård tills man hunnit ordna för patientens utskrivning, säger Finnäs.
Teknologi frigör personalresurser
Tony Pellfolk säger man inom hemvården utvecklar teknologiska hjälpmedel som ska hjälpa klienter att tryggare och säkrare bo hemma längre.
– Det är sådan teknologi som minskar behovet av personella resurser. På så vis frigör vi resurser till sådana uppgifter som faktiskt kräver en vårdutbildad person.
Det kan handla om medicinadministrering för en klient som inte klarar av att hantera en dosett själv. I sådana fall kan hemvården göra tre till fyra besök per dag för att dela ut medicin.
– Med hjälp av läkemedelsroboten klarar en stor del av klienterna själva av att ta sin medicin. Det betyder att medicinbesöken istället sker varannan vecka, säger Pellfolk.
I vissa områden är det fotfarande hemvården som kör ut mat till klienterna, men det här är något man aktivt försöker avskaffa för att frigöra vårdpersonal. Man jobbar också kontinuerligt med optimering och organisering av hembesöken.
Finns det en fara för att klienterna blir isolerade genom att teknologiska lösningar tar över?
– Där träder den tredje sektorn in. Det är egentligen inte hemvårdens kärnuppgift. Vår uppgift är att se till att de klarar sig hemma. De sociala relationerna är mera samhällets och den tredje sektorns, så som väntjänstens uppgift. Men så klart är det en social trygghet och interaktion när hemvården gör besök, men det sociala är kanske inte det primära, säger Pellfolk.
Pellfolk säger att servicehandledningen också hjälper till med att skapa kontakt till den tredje sektorn om man från hemvårdens sida ser att sådan behövs. Det här är också ett samarbete som är under utveckling.
Men att de besök som hemvården gör skulle vara väldigt korta är inget Tony Pellfolk håller med om.
– I genomsnitt varar ett besök i 19 minuter, det motsvarar längden på besök i övriga landet. Då finns det naturligtvis både kortare och längre besök. Att ge en medicindos kan ta fem minuter, medan andra besök kan vara i 45 minuter, säger Pellfolk.
Hemvårdarna bär inte ved eller skottar snö
Haje Holmström bor på landet och värmer sitt hus med vedeldning. Efter höftoperationen behöver hon hjälp med att hämta ved. Hon har också djur att ta hand om och det är fem kilometer till närmaste butik, som inte heller kör hem varor.
Ganska många österbottningar bor i egnahem på landet. Vad ingår i hemvårdens service?
– Hemvården har inte ansvar för att exempelvis hålla värmen i ett hus eller sköta eventuella katter eller hundar. Hemvården ansvarar för vården av personen, för hygien, medicin, att klienten får mat i sig, inte matlagning men morgongröt och tillgång till varm mat. Kringuppgifter är inte längre hemvårdens uppgifter, det är förgången tid, säger Finnäs.
Men hur ska man göra då om man har hem och husdjur att ta hand om? Hur är det tänkt?
– Vissa serviceformer måste man köpa själv från privata aktörer. Man kan till exempel köpa hjälp med gårdskarlsuppgifter från privata aktörer, säger Finnäs.
Samtidigt vet vi att det kan vara svårt att klara sig på de lägsta pensionerna, många kan ha svårt att betala för den servicen. Det är inte alltid en lätt ekvation medger Finnäs.
– Det är ett dilemma, och det är också något vi alla borde fundera på var och en till mans, klarar jag mig hemma i min nuvarande bostad om det uppstår ett hälsohinder? Det är en större fråga som möter oss alla i något skede, säger Finnäs.
Gemenskapsboenden ger trygghet och social kontakt
Tidigare fanns det pensionärshem också ute i de mindre byarna, dit kunde de äldre flytta när bördan av gårdsarbetet blev för tung. Pensionärshemmen är sedan länge nedlagda. Men nu bygger man upp ett system som är ganska snarlikt det gamla systemet.
– Österbottens välfärdsområde håller på att utvidga tillgången till gemenskapsboenden. De påminner om pensionärshemmen där man har sin egen bostad och köper till service såsom vård eller mattjänster. Man har sitt eget krypin nära till service, nära till andra och har en trygghet i det, säger Finnäs.
Tony Pellfolk säger att det i dag finns drygt 110 platser på gemenskapsboenden och fler finns på privata boenden och inom den tredje sektorn.
– Vi har många äldre som gärna vill komma till den här formen av boende. Det kan bero på att de upplever otrygghet när de bor ensamma eller att det blir för tungt att sköta hus och hem. Då är det här en bra möjlighet, även till gemenskap, säger Pellfolk.
Först vill ni att flera ska bo hemma längre i sitt eget hus och nu ska man inte göra det. Hur ska ni ha det?
– Nej, nog ska man bo hemma så länge man klarar det med hemvårdens hjälp, säger Pellfolk.
Så omstruktureringen i vården sätter mera ansvar på oss själva?
– Det är lite så. Vi har varit vana med att hemvården utför många olika slags uppgifter. Men de uppgifterna har stadigt krympt, i dag är den är inriktad på vård av klienten och inte på vårdande av hem och hus, säger Finnäs.
Vill vi bo självständigt i egnahem blir vi alltså beroende av anhöriga eller av att själv köpa tjänster när vi inte längre orkar med exempelvis snö- och vedarbete. Men tillgången till hemvård, när det gäller vård av själva klienten, blir allt mer omfattande runt om i välfärdsområdet.
– Välfärdsområdet bygger hela tiden ut hemvården och nattpatruller. Vi försöker hinna med i utvecklingen för att våra klienter ska ha tillgång till vård. Men det är en utmaning eftersom tidtabellen är snabb och resurserna begränsade, säger Finnäs.
Servicesedlar hjälper till när det kniper
I första hand ordnar Österbottens välfärdsområde hemvården i egen regi. Men när den inte räcker till har man också systemet med servicesedlar. De utgör ett alternativ eller ett komplement till den service som välfärdsområdet producerar. Med servicesedeln kan klienten köpa vård av privata aktörer.
Systemet med servicesedlar är ännu inte utbyggt i hela välfärdsområdet säger Finnäs och ännu inte tillgängligt för alla som beviljas hemvård. En förutsättning är också att det finns privata aktörer som erbjuder service på just den ort där klienten bor.
– Systemet har byggts ut i enlighet med var det behövts tilläggsresurser. Sen beror det också på om det finns lokala företag på orten. Tillgången till privata bolag växer också i takt med behovet. Där det inte funnits behov av kompletterande hemvård finns det inte heller lokala firmor, säger Ebba Finnäs.
I likhet med avgiften för kommunal hemvård täcker inte heller den kommunala servicesedeln hela vårdkostnaden. Klienten betalar själv en egen andel. Och behöver man hjälp med vedhuggning eller snöröjning så betalar man som sagt hela summan själv.
I de fall när pengarna inte räcker till finns det också möjlighet att söka om stöd från Folkpensionsanstalten eller att anhålla om sänkning av vårdkostnaderna.
– För vissa kostnader kan man beviljas hushållsavdrag för den service man bekostar själv. För den som har en låg inkomst finns det också möjlighet att anhålla om bostadsbidrag. Om plus och minus inte går ihop kan man också anhålla om sänkning av vårdavgifterna. Det finns olika möjligheter, säger Ebba Finnäs.