Start
Artikeln är över 2 år gammal

Helsingfors vill locka ett hundratal utländska vårdproffs varje år – filippinska vårdare kämpar med att få rätsida på finskan

Modellen med direkta rekryteringar av vårdproffs från utlandet är här för att stanna. Den krångliga finskan är ändå en nackdel i den stenhårda tävlingen om proffsen.

Kotihoitajana työskentelevä lähihoitaja työskenteli iltavuorossa Helsingissä lokakuussa 2022.
Utländska vårdare förväntas dämpa den stora bristen på arbetskraft inom alla delar av vården. Bild: Silja Viitala

– Jag läste en annons på Facebook och blev intresserad. Jag läste vidare och fick veta att Finland är världens lyckligaste land. Här är tryggt, naturen är vacker och utbildningen är gratis, säger filippinskan Marie Rivera.

Hon har sedan i fjol våras jobbat som närvårdare på läroavtal på seniorhemmet i Gustafsgård i Helsingfors.

– Jag hjälper invånarna med deras dagliga aktiviteter; äta, tvätta och klä på sig och röra på sig. Jag diskuterar med dem och läser böcker eller tidningar till dem samt skriver arbetsrapporter i datasystemet Apotti, räknar Rivera upp.

Kvinna sitter på stol bredvid en julgran.
I sitt hemland Filippinerna jobbade Marie Rivera med maskinhantering på fabrik. Som 27-åring flyttade hon till Hongkong och jobbade där som hembiträde för två seniorer. Bild: Eva Lamppu / Yle

Rivera var bland de första som anlände till Helsingfors

Rivera var bland de första som anlände till Helsingfors i fjol då staden började rekrytera vårdpersonal direkt från utlandet. Hon reste hit med 23 kollegor, de flesta från Filippinerna.

Resan föregicks av gratis studier till att bli vårdassistent och finskundervisning som ordnades på distans av ett finländskt rekryteringsföretag med säte i Hongkong.

– Finskan är utmanande för mig varje dag, men jag försöker utveckla mitt språk med att läsa nyheter och lyssna på poddar, säger Rivera.

Hon säger att hon klarar sig språkligt på jobbet tack vare kollegorna. Sedan september studerar hon vidare med sikte att bli närvårdare inom ett par år.

Lyckligt land men krångligt språk

Också två andra filippinska vårdanställda som kommit hit för att jobba inom vården, men som vill förbli anonyma, lyfter fram språket som den största och huvudsakliga svårigheten. Finskan är ett väldigt annorlunda språk i relation till det egna språket och engelskan.

De säger att nivån på finskundervisningen de fick via rekryteringsföretaget som anlitade dem är för enkel för att klara av jobbet här i praktiken. Många kollegor kan eller vill inte tala engelska i jobbet, säger de.

Överlag har ändå rekryteringsprocessen för det mesta gått smidigt, uppger vårdarna.

Lönen är lite högre än vad som utlovades och en del av den kan vårdarna varje månad skicka till Filippinerna för att stödja till exempel studerande släktingar. Arbetsbördan är också betydligt lättare än i hemlandet.

Två kvinnor i ett rum.
Maritta Haavisto (till vänster) deltog i rekryteringen av filippinska Marie Rivera till Helsingfors stads äldreomsorg. Haavisto beskriver vårdpersonalen som väldigt mångkulturell överlag. Bild: Eva Lamppu / Yle

Modell kan ge hundra vårdanställda per år

När västländer med åldrande befolkning letar efter vårdpersonal riktar många blicken just mot Filippinerna, där vården håller hög nivå. Landet utbildar fler vårdanställda än de själva behöver, men lönen är i regel sämre än till exempel hos oss.

En djungel av olika rekryteringsföretag är verksamma i branschen. Många som kommer hit blir lurade och besvikna, rapporterade Yle Uutiset i fjol.

Maritta Haavisto, direktör för Helsingfors seniorhem, säger att stadens första direkta rekryteringar från utlandet inte har lett till konkreta problem. Tvärtom vill man nu fortsätta rekrytera kring ett hundratal vårdanställda från utlandet varje år.

– Jag har fått en del respons om språkkunskaperna, också mycket bra sådan. Språkinlärningen fortsätter också efter starten, i samband med studier och i arbetet, säger Haavisto.

Transparens och etik betonas i rekryteringen

För närvarande upphandlar Helsingfors om nya avtal till leverantörer som ska sköta de direkta rekryteringarna framöver. Enligt Haavisto kräver staden i upphandlingen en viss nivå av språkkunskap av samtliga aktörer.

Haavisto betonar att staden vill rekrytera utbildade sjukskötare som får finländsk behörighet samt vårdpersonal som utbildar sig till närvårdare här.

Hon betonar särskilt transparens och etik i rekryteringen – pengarna får inte gå i fel ficka – men medger att språket är en utmaning.

– Särskilt när det gäller att hitta utbildade sjukskötare så lockar helt klart de länder där man redan färdigt talar engelska. Att studera finska är vår utmaning, säger Haavisto.