När priset på börsel var rekordhögt för en vecka sedan kostade en kilowattimme över två euro. Det skulle inte behöva vara så här.
– Det kunde vara på ett annat sätt. Men då måste det finnas tillgång på sådan kraft inom Finland som inte är så dyr, säger Ralf Bertula.
Bertula jobbade större delen av sitt yrkesliv med elmarknaden, bland annat som vd för Herrfors Nät.
En av hans käpphästar idag är den så kallade reglerkraften, eller snarare avsaknaden av den.
”Vi sprängde bort reservkraften”
Det handlar alltså om reservkraft som snabbt kan tas i bruk när situationen så kräver. Kraft som kan regleras upp när baskraften eller importen inte räcker till.
För Bertula handlar det till syvende och sist om vår försörjningsberedskap beträffande tillgången på el.
– Den finns inte mera. Den sprängdes bokstavligen bort. Jag har lidit när jag har sett hur vissa kraftverksskorstenar sprängdes bort.
Han drar sig bland annat till minnes hur Pohjolan Voimas kolkraftverk i Kristinestad jämnades med marken hösten 2020.
Enligt Bertula kunde de här kraftverken kommit till användning ännu i dag när strömtillförseln utifrån är otillräcklig.
Svalt intresse från myndigheter och politiker
Men det fanns en anledning till att kolkraftverk, som det i Kristinestad, togs ur bruk. De var otidsenliga på grund av att de hölls igång med fossila bränslen som kol.
Ralf Bertula håller med om att fossila kraftverk inte hör till vår tid i normala lägen. Men han hävdar ändå att innan försörjningsberedskapen är tryggad på annat sätt, så kunde de fylla en roll när vädret är extremt.
– Den lilla mängd kol som används då är försumbar i klimatdiskussionen.
Hittills har våra myndigheter och politiker förhållit sig ganska reserverat till de initiativ som tagits gällande reglerkraften.
Professor Peter Lund på Aalto-universitetet har föreslagit i intervjuer för Svenska Yle att staten kunde ingripa och investera i motorkraftverk som snabbt kunde tas i bruk när priserna för konsumenterna blir oskäligt höga.
Många av den här typens kraftverk drivs med diesel, men det finns också möjligheter att använda biobränsle. Även derivat av fossilfritt tillverkad vätgas kan driva inhemska nyutvecklade.
– Om vi är redo att betala, påpekar Ralf Bertula.
Marknaden vet bäst
Dåvarande vd:n för stamnätsbolaget Fingrid, Jukka Ruusunen, avfärdade förslaget på rak arm. Han menade att staten inte ska blanda sig i frågan, att marknaden nog klarar av det.
Ralf Bertula är inte lika övertygad.
– Tyvärr har marknaden inte ålagts att ta hand om det här. Marknaden kunde sköta det här om man skulle ålägga marknaden den uppgiften.
Det är i sig en komplicerad process där EU:s regelverk kan ställa till det, medger Bertula. Men han skulle gärna se tydliga initiativ på hemmaplan som beaktar vår faktiska situation före verkliga skador hinner ske.
Vår nuvarande miljö- och klimatminister Kai Mykkänen verkar nu också ha dragit åt sig öronen. I en intervju i Kauppalehti underströk Mykkänen behovet av reglerkraft eftersom Finland nu är för sårbart.
Det applåderas av Ralf Bertula som i alla fall skulle vilja se att ministern driver frågan i snabb takt eftersom det brådskar.
– Jag önskar att han slår fast en tidsram som utgår från tillgänglig teknik och som kan verkställas omedelbart.