Först hörs röster i hallen, sedan mullrar stegen upp för trappan.
– Man brukar höra när de kommer, konstaterar ungdomsarbetare Petra Backman glatt.
Hon är redo att ta emot nästa grupp med sjundeklassare från Lyceiparkens skola.
De ungas val ordnas på många håll i landet den här veckan. Tanken är att ungdomarna ska få pröva på hur det är att rösta och lära sig hur det går till.
– Alla ungas röster räknas ihop och publiceras tisdag nästa vecka, så då ser vi. Det kan ju hända att ni ungdomar tänker på helt annat sätt än vad vi vuxna gör, säger Backman till eleverna innan hon förklarar vad de ska göra.
Skuggvalet går till på samma sätt som de vuxnas val, förutom att de unga inte behöver visa id.
– Vill du rita hundar och katter och fåglar och bilar så är det fritt fram men då räknas ju inte din röst. Vill du rösta blankt så är det också helt okej. Vi hoppas ju att ni skriver ett nummer där. Men skriv bara nummer, inte nummer och namn, påminner Backman.
Inne i fullmäktigesalen som blivit röstningslokal finns ett bås med fyra röstningsplatser. Ungdomarna får var sin röstsedel som de ska fylla i, sedan stämplas den och åker ner i valurnan.
Presidenten ska bry sig om folket
Lypaeleverna och sjundeklassarna Ida Koskivaara och Cajsa Mäkinen har just röstat.
– Jag var lite nervös att jag skulle skriva fel nummer, berättar Mäkinen.
Varken hon eller Koskivaara tyckte det var särskilt svårt att välja kandidat.
– Jag valde enligt vad de skulle vilja ha för ändringar i Finland, säger Koskivaara.
Mäkinen berättar att hon kollade vad presidentkandidaterna står för och att hon funderade mellan två personer. Hon frågade sina föräldrar vem de röstar på, men till slut föll Mäkinens eget val på en annan kandidat.
Elis Kuusisto och Amos Grönman går också i årskurs sju i Lyceiparkens skola.
Kuusisto röstade på sin kandidat eftersom han tycker personen har ett coolt namn. Grönman röstade lika som sina föräldrar.
De är båda två på det klara med vad de önskar av Finlands nästa president.
– Någon som kan leda och som kan göra de rätta valen, säger Grönman.
– Presidenten ska bry sig om folket, tycker Kuusisto.
Behåll Sauli
Niondeklassaren Julia Westerlund tycker det gick smidigt att rösta. Hon, Ronja Ek och Jenny Ollas har valt sina kandidater genom att kolla upp vad de gjort tidigare och hurdana de är.
– Han är ganska öppen, har bra idéer och kan många språk, säger Westerlund om personen hon röstade på.
– Jag har hört vad han haft att säga. Hans nya idéer låter bra, säger Ronja Ek om sin kandidat.
Hon hoppas att den nya presidenten visar integritet för sitt land och jobbar för sina medborgare.
Ollas skulle helst ha kvar Sauli Niinistö som president. Westerlund har inte någon skillnad.
– Vår nuvarande president är bra och jag hoppas det samma om den nya, säger hon.
Bekanta från Tiktok
Sociala medier är viktiga plattformar för politiker som vill nå ut till unga väljare. De flesta av elever som Yle Östnyland talat med har ändå inte sett presidentvalskampanjer på sociala medier.
Det har Julia Westerlund och Jenny Ollas.
– Jag har sett Stubb på Tiktok. Jag vet inte om det påverkat mitt val, men det har varit ganska roligt att se, säger Westerlund.
– Man har hört det här common w Hjallis ganska mycket på Tiktok. Därför är det lite så där att ska man rösta på honom, ska man ta Hjallis. Men nä, funderar Ollas.
Common w är nätslang för en väntad vinst, något man kan kommentera om någon säger eller gör något man tycker är bra. Harkimo använder common w Hjallis som en slogan.
Skuggvalet i Borgå ordnas av staden och ungdomsfullmäktige.