Det ser förhållandevis bra ut på marknaden för laddningsbara bilar. Deras andel av nyregistreringarna steg i fjol till 55 procent, och 34 procent var helelektriska bilar. Det visar bilbranschens statistik.
En stor majoritet av våra bilar går ändå ännu på fossila drivmedel. Det finns 83 000 elbilar och 135 000 laddningsbara hybrider på våra vägar, vilket är fem procent av alla bilar. Tre procent av bilparken förnyas årligen.
Finländarnas bilar blir bara äldre. Vi kör med i medeltal 13,2 år gamla bilar. Den osäkra ekonomiska situationen gör att låg- och medelinkomsttagarna tvekar med att köpa ny bil.
– Utan åtgärder som förnyar bilparken är det inte möjligt att uppnå målen på utsläppsminskningar för år 2030 som är uppställda för trafiken, säger verkställande direktör Tero Lausala vid Bilbranschens centralförbund.
Finns få begagnade elbilar på marknaden
Bilbranschen tror att en ny satsning på skrotningspremie skulle bidra till att få bort en del av de gamla bilarna från vägarna.
Vidare vill man befria finländarna från bilskatt och förlänga skatteförmånen för helelektriska bilar och bilar med låga utsläpp i tjänstebruk. Den nuvarande förmånen är i kraft till år 2025.
Handeln med begagnade bilar går bra, men det finns få elbilar och laddbara hybrider på de begagnade bilarnas marknad. Bilbranschen tror att den marknaden ökar om det sker fler nyregistreringar.
– En femtedel av nyregistreringarna är tjänstebilar och de är i företagsbruk i 3-4 år. Efter det kommer de till den begagnade bilmarknaden, och då är deras pris ganska förmånligt jämfört med nya bilar, säger Hanna Kalenoja, specialsakkunnig vid Trafikbranschens informationstjänst.
Det har blivit lättare att ladda i hela landet
Fjolårets statistik från bilhandeln visar på ett intressant trendbrott. Elbilar går numera jämnt åt i alla regioner. Nyland sticker inte ut lika mycket som tidigare.
– Om vi tittar på kartan över var det finns laddningsinfrastruktur så är den utspridd över hela landet. Vi har inte längre regioner som saknar den viktiga infrastrukturen. En annan orsak är att de som köper elbilar ofta bor i småhus, säger Kalenoja.
Det kan vara lättare att fatta beslut om installationer och investeringar som behövs på landsbygden och i ett småhus än vad det är i ett husbolag i en stad. Där är utrymmet begränsat och bilägaren har att göra med andra aktieägare.
– Det kan vara väldigt komplicerat och dyrt att installera laddningsinfrastruktur i den typens hushåll.
Infrastrukturen är redo att förse bilarna med el
Doktorand Ville Tikka vid LUT-universitetet i Villmanstrand har forskat i hur elnätet borde utvecklas då elbilarna blir vanligare. Enligt honom är den nordiska elinfrastrukturen överraskande väl anpassad för växande trafikvolymer.
Tikka säger att vi redan i nuläget har element av stor lokal belastning i elnätet. Han nämner elbastuugnarna som ett exempel. De konsumerar ungefär lika mycket el som en elbil.
– De har inte orsakat större problem, utan de har integrerats väl i elnätet. Varför skulle det inte fungera lika väl med elbilar, säger Tikka.
Lokalt kan det uppstå problem, då många bilister i grannskapet ska ladda sin bil vid samma tidpunkt. Då behövs koordinerad laddning, intelligent styrning eller större investeringar i distributionsnätet.
Intelligenta applikationer måste styra laddningen
Laddningen kan styras genom intelligenta applikationer, som optimerar laddningen till de billigaste timmarna. Då möjliggörs en dynamisk hantering av belastningen i byggnaden utan att anslutningseffekten behöver höjas.
I ett höghusbolag med stor parkeringsplats kan laddstationer inte installeras utan någon form av styrmekanism. Annars tar kapaciteten slut.
Ett annat exempel är då två eller fler elbilar ska laddas samtidigt i ett småhus. Då blir belastningen stor och kan ställa till med problem. Det ska inte behöva vara så att användaren själv koordinerar laddningen.
– Ett automatiskt system som styr laddningen av bilarna kan installeras så att kapaciteten räcker till, säger Tikka.
De billiga bruksbilarna låter ännu vänta på sig
För den enskilda bilisten har infrastrukturen och elpriserna betydelse, men i första hand borde de stora massorna fås att gå över till fossilfria bilar – eller att helt frånstå bilen.
En begagnad elbil kostar i dagens läge i medeltal 43 000 euro. Det är mycket pengar för medelklassen, för att inte tala om låginkomsttagare. En pålitlig, begagnad bensindriven bil kostar bråkdelen av vad elbilen kostar.
Grundregeln är att ju fler nya elbilar som säljs, desto fler fås ut på de begagnade bilarnas marknad, och då sjunker också priserna. Men det sker med fördröjning.
– Vi är nog ännu långt ifrån 10 000 euros elbilar, säger Tero Lausala vid Bilbranschens centralförbund.
