Få andra partier lyckas nå väljare via Tiktok som Sannfinländarna gör.
De sannfinländska riksdagsledamöterna Joakim Vigelius och Miko Bergbom hör till de riksdagsledamöter som blev invalda med en liten valbudget, men en enorm räckvidd på just videoplattformen Tiktok och andra sociala medier.
En undersökning som pr-bolaget Miltton gjorde efter riksdagsvalet i Finland visade ett klart samband mellan Tiktokanvändning och ungas väljarbeteende. Det är partiet Sannfinländarna som är bäst på att nå ut till unga via sociala medier: Sannfinländarna fick drygt 20 procent av rösterna i valet, men hos unga som aktivt använder Tiktok fick de nästan 30 procent.
Många unga upplever att traditionella partier inte talar till dem alls. På Tiktok kan riksdagsledamotskandidater tala direkt till dem
Janette Huttunen, forskare
Janette Huttunen som forskar i ungas politiska deltagande vid Åbo Akademi ser att partiers och politikers aktiva användning av videoplattformar absolut kan spela roll för väljarbeteende.
– Många unga upplever att traditionella partier inte talar till dem alls, medan unga sannfinländska riksdagsledamotskandidater talar direkt till dem på Tiktok. Det finns alltså folkgrupper som har en känsla av att partier inte bryr sig om dem, att ingen talar till dem. På Tiktok kan det finnas kandidater som talar direkt till de här människorna.
Det finns förstås ledamöter från också andra partier som har blivit invalda efter stor räckvidd på sociala medier: Vänsterförbundets Minja Koskela är ett exempel, SDP:s Ville Merinen ett annat. Men de här två har framför allt nått stora följarskaror på Instagram som inte har en lika ung användargrupp.
Väljarna har svängt högerut, de unga ännu mer
Att unga väljare i hög grad röstar på partierna till höger, särskilt Sannfinländarna och Samlingspartiet, har blivit klart i flera val i Finland nu. Det syns också i valundersökningar som gjorts efter riksdagsvalet, bland annat i rapporten Finland turned right från Åbo Akademi och i valglimtarna från Finlands nationella valforskningskonsortium FNES.
Också i de ungas skuggval som Ungdomssektorns centralorganisation Allians ordnade inför presidentvalet hade de borgerliga kandidaterna ett starkt stöd. Samlingspartiets Alexander Stubb och Sannfinländarnas Jussi Halla-aho var överlägsna vinnare, med stort avstånd till de andra kandidaterna.
Både nationella valresultat och forskning har de senaste åren visat att unga röstar borgerligt och höger.
– Många har känslan att unga, särskilt män, är allt mera konservativa, och vi har ju sett nya forskningsresultat i höstas som visar att unga män är bland annat mera religiösa, säger Janette Huttunen.
Det finns fortfarande ibland en uppfattning om att De Gröna eller Vänsterförbundet skulle vara de mest populära partierna bland unga, men det är inte så längre.
– Ända sedan riksdagsvalet 2011 har Sannfinländarna fått en hög andel av de ungas röster, minst 19 procent, säger Huttunen.
Presidentkandidaterna ser sociala medier som länk till de unga
I Yles tvåspråkiga presidentvalsdebatt mellan kandidaterna var Tiktok ett av diskussionsämnena. Presidentkandidaterna förhöll sig alla mer eller mindre kritiska till säkerhetsriskerna med datainsamling och ett så starkt beroende av en kinesisk plattform.
Men flera kandidater lyfte också upp att Tiktok är ett sätt att nå ut till unga väljare.
– Moderna kommunikationsmedel ska utnyttjas, sa Alexander Stubb (Saml).
– Vi har ett stort problem i Finland med att ungdomen inte vill rösta, sa Harry Harkimo (RN).
Också Pekka Haavisto lyfte upp Tiktoks roll i att nå ut till unga med information. Li Andersson betonade att det behövs en partipolitisk mångfald på plattformen. Olli Rehn sa att han ser det som ett sätt att kommunicera med unga.
Yles innehåll på Tiktok når bättre ut för Stubb och Halla-aho
Hur de unga väljarna röstat i presidentvalet vet vi på söndag. Men när det gäller ungdomsvalet för under 18-åringar syns ett klart samband mellan valresultat och spridning på videoplattformen Tiktok.
Alexander Stubb har aktiverat sig på Tiktok för ett par månader sedan och nått stort följarantal och spridning på väldigt kort tid. Jussi Halla-aho har inte ett eget konto, men många andra sannfinländare för aktivt kampanj för honom.
Också när det gäller Yles innehåll på Tiktok märks det av att algoritmerna har förstått att det är Stubb och Halla-aho som drar. I de kandidatintervjuer Yle har lagt ut på Tiktok är det de om Halla-aho och Stubb som drar överlägset bäst, trots att intervjuerna följer samma koncept och alla är publicerade inom ungefär samma korta tidsram.
Yles publicistiska ansvar på Tiktok är det samma som på övriga plattformar, alla kandidater ska behandlas lika. Dan Granqvist som är producent för aktualiteter på X3M förklarar att Tiktok återspeglar samhället och det intresse som finns kring olika kandidater.
– Innehåll kring de kandidater som har ”buzz” omkring sig i samhället får större spridning på sociala medier, eftersom algoritmerna på sociala medier långt styrs av användarnas intressen, säger Granqvist.
Han ser också en fara med att Yle och andra nyhetsmedier skulle låta bli att lägga ut material på Tiktok helt och hållet, av rädsla för algoritmerna.
– Då lämnas ju plattformen helt åt politikerna och deras fans utan tillgång till balanserad information och opartisk rapportering.
Polarisering kring både partier och valdeltagande
Också Pekka Haavisto och Li Andersson har rätt bra spridning på sociala medier, men inte lika stor som presidentkandidaterna längre till höger. Janette Huttunen på Åbo Akademin påpekar att det förstås finns skillnader inom ungdomen och en polarisering också hos de unga väljarna.
Andelen unga som röstar på Vänsterförbundet har också ökat under de senaste riksdagsvalen, men andelen som röstar på Sannfinländarna är fortsatt hög. Unga män är mer konservativa medan kvinnor är mer liberala.
Dessutom finns det en stor polarisering gällande valdeltagandet, där de med bara grundskoleutbildning röstar i väldigt låg grad. Bland dem med högre utbildning går nästan 90 procent till valurnorna.
– Skillnaden är mycket större nu än vad den varit förr. Det är oroväckande, säger Huttunen.
Också det kan vara en orsak att sociala medier och videoplattformar med enkla, direkta budskap får en större roll.
Tillfällig trend eller permanent beteende?
Janette Huttunen undrar framför allt om de ungas högerröstande är en tillfällig trend eller ett beteende som kommer att stanna hos de unga också när de blir äldre.
– Det är spännande att se hur det ser ut om fem år och om det syns i valresultaten då också.
Forskningen om unga väljares tendenser att rösta höger har hittills inte lyckats ge något entydigt svar på vad det beror på. Att populistiska partier går bra hem på sociala medier och hos unga brukar förklaras med att de partierna har enkla och tydliga budskap om konkreta frågor.
Att rösta borgerligt och höger har förstås fler orsaker än så. Högertrenden hos unga väljare syntes också vid valet i Sverige 2022 och en orsak som lyftes fram där var att unga vill rösta på något nytt alternativ än det som har styrt dittills: i länder med borgerliga regeringar röstar unga grönt och vänster, och tvärtom.
Många forskare och enkäter tar också upp sociala mediers roll.
– Jag tror absolut det har stor betydelse, det säger de unga själva också, säger Huttunen.
Svårt att forska i Andrew Tate och algoritmer
Förutom Tiktok har också Youtubeprofiler diskuterats häftigt i politiska sammanhang de senaste åren. Janette Huttunen tar upp de populära konservativa profilerna på Youtube som Andrew Tate, som nått framgång med ett konservativt budskap som är rena motsatsen till feministiska värderingar.
– De har blivit populära bland unga män, till och med unga pojkar, barn. Men det är svårt att forska i det här, för hur vet vi hur mycket tolvåriga pojkar tittar på dem och hur det i så fall påverkar dem?
En utmaning för forskning kring hur sociala medier påverkar väljarbeteende är algoritmerna och hur de styr innehållet så starkt. Det betyder att det också blir omöjligt för forskare att se vad andra användare ser på plattformen.
– Plattformarna ändrar också väldigt fort och det kommer nya hela tiden, säger Huttunen.