– Jag gör det här för att jag har kommit till slutsatsen att EU inte klarar av att naggas och naggas, år ut och år in, säger Sarvamaa (Saml) till Svenska Yle med hänvisning till den utdragna rättsstatstvisten med Ungern.
Han hör till den största politiska gruppen EPP som är de europeiska konservativa och kristdemokratiska politikernas hemvist i parlamentet.
Men de 120 ledamöter som har undertecknat uppropet representerar flera olika grupperingar.
Det är ett ovanligt högt antal för en vädjan i parlamentet, vilket enligt Sarvamaa tyder på att tålamodet en gång för alla har tagit slut.
Ungern dikterar marschordningen vid toppmöten
Det är med stöd i Lissabonfördragets artikel 7 som man vill föra saken vidare.
Artikeln gäller lägen där ett medlemsland bryter mot EU:s värderingar, och ger de övriga EU-länderna rätten att frånta det berörda landet dess rösträtt i Europeiska rådet.
Om Ungern inte längre skulle ha rösträtt i rådet, som samlar toppmötena, så skulle inte den ungerska premiärministern Viktor Orbán kunna lägga in landets veto.
Det har skett om och om igen, och hände senast vid toppmötet i december då han vägrade godkänna en långsiktig finansiering av Ukrainas statsmaskineri och framtida återuppbyggnad.
– Det var nog den sista droppen, konstaterar Sarvamaa som själv i flera års tid har varit en av parlamentets huvudförhandlare när det gäller rättsstatsprincipen.
– Systemet är sönder, menar han och fortsätter med att säga att det är fråga om en auktoritär enpartistat som dikterar marschordningen i rådet.
Hur troligt är det att Ungern blir av med rösträtten?
Men Europaparlamentet har varit ute i samma ärende förr.
År 2018 röstade man med klar majoritet för att samma process skulle inledas mot Ungern.
Men det gick inte längre än till det första steget som handlar om att reagera och höra den stat som allvarligt struntar i de gemensamma EU-värderingarna.
Frågan är ifall den politiska omgivningen nu är så pass annorlunda att man kan initiera nästa steg i processen, som kräver en enhällig omröstning i rådet.
– Jag är rädd för att den inte har ändrat tillräckligt för att det skulle finnas mod att agera där, erkänner Sarvamaa.
Han påpekar samtidigt att det är Europaparlamentets roll att ruska om och få uppmärksamhet för den allvarliga situationen.
Föreberedelser inför nästa kompromiss?
Europaparlamentet samlas i Strasbourg i dag på onsdagen för att debattera läget i Ungern och det faktum att kommissionen i december frigjorde en del av de bidrag som man hade fryst på grund av landets brott mot rättsstatsprincipen.
Det har förekommit högljudda protester bland ledamöterna mot kommissionens agerande, och man kan också nu vänta sig hårda utspel och krav på att kommissionen dras inför rätta.
Under tiden pågår förberedelserna inför det extrainsatta toppmötet som ska hållas den 1 februari, där man måste lösa det som Ungern vägrade att gå med på tidigare, det vill säga det långsiktiga stödet på 50 miljarder euro till Ukraina.
Enligt Financial Times kan kommissionen tänka sig en kompromiss med Ungern som går ut på att man lovar att granska det fyraåriga stödet redan nästa år, för att se om behoven i Ukraina är de som man har planerat för och eventuellt dra i handbromsen.
– Det är undfallenhetspolitik, ifall man hela tiden spelar med, kommenterar Sarvamaa.
