Folkhälsan gick på tisdagen ut med detaljer om vad som orsakade den snabba krisen i Samfundet Folkhälsan som publicerades under veckoslutet. Framför allt vet man nu betydligt mera om det bolag som Folkhälsan, det vill säga Wrede, satsade på.
Vd Georg Henrik Wrede fattade i september 2023 ett beslut om att teckna B-aktier för 250 000 euro i det nygrundade estniska bolaget United Pre IPO Capital AS. Bolaget är inte noterat på börsen.
”Get a Head Start on the Next Big Thing”
reklamtext på det estniska företagets webbsida
Höll på att bli miljoninvestering
Wrede tog beslutet på egen hand, trots avrådan från Folkhälsans ekonomidirektör, uppger man på Folkhälsan. Strax efter nyår fattade vd:n följande beslut: det behövdes ytterligare 750 000 euro för en ny investering i bolaget.
Wredes nya beslut kom till Folkhälsans förvaltningsnämnd – och stoppades i fredags. Det var då man också upptäckte den första investeringen. Beslutet kunde ha halkat förbi granskande ögon, men upptäcktes i stället redan nu.
Inköpet skulle ändå ha uppmärksammats senast i bokslutsskedet, eftersom alla innehav ska noteras i bokslutet.
– Då skulle vi ha insett att här är något som inte stämmer, i ett bolag som är främmande för oss, säger Folkhälsans skattmästare Marcus Rantala i en intervju med Svenska Yle.
– Investeringsbeslutet strider mot Folkhälsans principer på så många sätt. Folkhälsan placerar inte direkt i onoterade bolag i utlandet. Framför allt går man inte in som majoritetsägare, utan sprider riskerna.
Tidigare minister, armétopp och högutbildade ekonomer ger trovärdighet
Wredes agerande gör att Folkhälsan nu är majoritetsägare i United Pre IPO Capital. Bolagets webbsida, enbart på engelska, är upprättad i januari i år och ger ett intryck av trovärdighet, men föga konkret information.
Bolaget presenteras som ett privat investeringsbolag som sammanför investerare med lovande företag, speciellt med möjlighet till god tillväxt. Bolaget säger sig sammanföra regioner och verka i ett trettiotal europeiska länder, bland annat i Skandinavien och Finland, längs hela Östersjöns kust förutom i Ryssland.
Företagets personal och ledning verkar vara liten. Fyra kostymherrar i slips presenteras med bild. Tre av dem ingår i ”Supervisory Board”, det är tidigare finansminister och parlamentsmedlemmen Mart Opmann, bankiren och fastighetsförmedlaren Swen Uusjärv samt Margus Pärn som har studerat internationella relationer i Moskva, men också finansiell förvaltning i Oxford och USA.
Åtminstone Swen Uusjärv är känd också av polisen. Många ester ansåg sig lurade i en investerarförening, där de inte fick tillbaka sina investerade pengar. Uusjärv dömdes till bötesstraff och samhällstjänst i den härvan.
Föga kommunikationsvillig
Den fjärde personen som presenteras på företagets webbsida är medlem i ”Management Board”. Det är Marek Mettas som sägs ha lång erfarenhet av ledarskap, marknadsföring och försäljning.
Han uppges också ha en bakgrund i Estlands försvar och har därmed säkerhetsklarering, enligt presentationstexten. Mettas sägs vara en erfaren kommunikatör som kan kommunicera effektivt med personer på alla nivåer i organisationen.
Det hindrade honom inte från att slå på luren när Svenska Yles reporter försökte ställa honom frågor om Folkhälsan-affären.
Marcus Rantala avvisar att kommentera bolagets ledning eller direktörernas bakgrund.
Vilka alternativ för Folkhälsan?
Nu gör Folkhälsan en ekonomisk och juridisk utredning med expertis i Tallinn, förklarar Marcus Rantala. Man vill utreda de alternativ man har för det estniskt registrerade bolaget.
En möjlighet är att bolaget på riktigt ägnar sig åt hälsoappar och folkhälsofrågor. Då kunde Folkhälsan ha intresse att driva företaget, gärna framgångsrikt med vinst.
Men Folkhälsan har inte fattat något beslut om att etablera sig i Estland. Tills vidare vet man inte ens riktigt vad företaget sysslar med.
Placeringen i Estland uppfyller på inga sätt principer och strategier för Folkhälsans långsiktiga placeringar, betonar Rantala flera gånger. Folkhälsan har inte planer på att bli en långvarig ägare av det nya bolaget.
Sälja tillbaka, eller låta gå vidare?
Möjligheten att sälja företaget vidare till någon annan intresserad verkar inte finnas. Chanserna att låta köpet gå tillbaka verkar också små, i synnerhet som ingen på Folkhälsan tycks tro att pengarna finns kvar i företaget.
Man kunde tro att Folkhälsan skulle ha både makt och inflytande med sitt 92-procentiga ägande i det estniska bolaget, där det bara finns en annan ägare. Men så är det tydligen inte.
Rantala hänvisar igen till pågående utredning. Den utgår från estnisk lagstiftning som kan ge mindre möjlighet att agera.
– Utredningen får visa om det finns någon realism i förhoppningen om att få tillbaka pengarna från Estland, säger Rantala.
Hur kunde det ske och vem ska betala?
Den andra delen av utredningen gäller ansvarsfördelningen på Folkhälsan för att få svar på hur detta kunde ske. Till utredningen hör att fundera på om kontrollen kan göras bättre och på vilket sätt. En stadgeförändring har varit på tal.
Man har också utrett all penningrörelse på Folkhälsan för att se att det inte finns andra märkliga transaktioner, förklarar Rantala.
När utredningarna är klara kan Folkhälsans styrande organ dra slutsatser om hur man går vidare, men det kan dröja enligt Marcus Rantala. Styrelsen möts den 23 januari och kallar till extramöte i februari.
Då går man vidare med att inleda sökandet av en ny verkställande direktör. Rantala hoppas att den nya chefen kan ha utsetts redan i maj, men när personen tillträder beror på vem valet faller på. Det blir knappast någon från bank- eller placeringsvärlden, antyder han.
Juridisk process – mot vem?
Den pågående utredningen slutar eventuellt i en juridisk process. Frågan är om den riktas mot någon i Estland eller mot Georg Henrik Wrede. Marcus Rantala har inte svaret. Om man inte får pengarna från Estland finns möjligheten att Wrede blir ersättningsskyldig.
Då återstår frågan om det är så att Wrede har vilselett Folkhälsan, eller om han själv har blivit lurad att investera pengarna. Det kan ha betydelse för hur Folkhälsan går vidare med att försöka få tillbaka pengarna.
– Vi har inte spekulerat i bakgrunden till investeringen, säger Rantala.
Han anser att Wrede inte gett någon hållbar och trolig förklaring till investeringen – varken vid mötet på fredagen eller efteråt.
Det som är klart är att Wrede har brutit mot Folkhälsans placeringsregler och ensam undertecknat papper där det skulle krävas två underskrifter, också från Folkhälsans styrelse.
Medierna har trots många försök inte lyckats få kontakt med Wrede för att höra hans synpunkter.
Krishanteringen fortsätter
Marcus Rantala lämnar möjligheten öppen för att man inte går vidare med processen och att man aldrig får veta hela sanningen. Nu koncentrerar sig Rantala på krishantering och att minimera skadorna för Folkhälsan.
– Nu gör vi en juridisk utredning i Estland. Sen får vi utgående från de slutsatserna göra en ytterligare bedömning av hur vi går vidare, och om vi går vidare. Då klarnar också vilka möjligheter Folkhälsan har gällande de ekonomiska resurserna som har satts in i bolaget och hur det går med ägandet i bolaget.
Rantala utgår flera gånger under intervjun från att det är svårt att få tillbaka pengarna. Han är mer nöjd med att man kunde minimera skadan, då man lyckades stoppa Wredes planer på att investera ytterligare 750 000 euro i bolaget.
– Sen ska vi vara ärliga och säga att vi inte vet exakt om det kommer nya överraskningar i utredningen. I den här processen är det bra att inte vara för säker på någonting.
Men finns här en risk att ni får släta över det hela och acceptera att en kvarts miljon försvann?
– Det vet vi först när utredningen är klar och vi har alla pusselbitar på plats. Det återstår att se vilka möjligheter vi har. Men bokföringstekniskt har vi redan nedskrivit hela investeringen, säger Marcus Rantala.