Under torsdagen och fredagen genomförde Ukraina flera drönarattacker mot Ryssland. Attackerna riktades mot åtminstone en oljedepå, och Ryssland säger sig ha skjutit ned drönare i närheten av Sankt Petersburg och Moskva.
Enligt krigsvetaren Ilmari Käihkö har drönarattackerna ändå inte så stor betydelse för kriget. Däremot har de politisk betydelse i Ukraina.
– När det sker mindre vid frontlinjerna försöker man anfalla mål bakom dem. Vi har till exempel sett sabotageattacker mot ryska järnvägar och oljedepåer. Det finns en militärlogik för Ukraina att genomföra den här typen av attacker.
Hur går det för Ukraina?
Vad fronten beträffar tror Käihkö inte på några större genombrott för Ukraina under den närmaste tiden.
– Ukraina har gått i försvarsposition vid frontlinjerna. Det har varit ett svårt beslut politiskt trots att det är rätt beslut militärt. Vi ska inte förvänta oss några stora ukrainska framgångar under den närmaste tiden.
Ukraina försökte genomföra en motoffensiv i somras och i höstas, men de försöken föll platt.
Det som allmänt bedöms vara helt avgörande för Ukrainas stridsförmåga är stödet från väst.
– Ukraina hoppas på mer stöd från väst under 2024, som skulle möjliggöra nya, större offensiver 2025, bedömer Käihkö.
EU meddelade under fredagen att man drastiskt ska utöka vapenproduktionen i år för att stödja Ukraina. Innan året är slut ska EU lyckas leverera minst 1,3 miljoner artillerigranater, enligt kommissionären för EU:s inre marknad.
Samtidigt har allt fler av Ukrainas allierade gått in för att öka sin beredskap för att kunna svara på ett potentiellt ryskt hot i framtiden. Det kan enligt Käihkö få konsekvenser för Ukraina.
– Vi vill ju minska risken för oss, men det kan innebära att Ukraina får mindre stöd eftersom vi vill behålla det nya krigsmateriel som vi producerar.
Hur stort är Rysslands hot mot Europa?
Till exempel Sverige och Estland har talat om att befolkningarna måste förbereda sig för alla scenarier, inklusive krig, vilket har lett till rubriker och reaktioner. Tysklands försvarsminister Boris Pistorius har också varnat för att Ryssland kan anfalla Natoländer inom ett årtionde.
Också chefen för Natos militära kommitté, amiral Rob Bauer, har sagt att man måste vara förberedd på att vad som helst kan hända.
– Man måste alltid förbereda sig på alla möjliga scenarier. Den här krigsretoriken behövs kanske i Sverige för att väcka upp människor som kanske inte tror att krig är möjligt över huvud taget.
Käihkö säger att vi i Finland inte på samma sätt behöver den typen av retorik, eftersom vår erfarenhet av krig är annorlunda.
Han tycker ändå att det är viktigt att betona att det inte finns något akut krigshot, vilket bland annat statsminister Petteri Orpo (Saml) har gjort.
– Här och nu är hotet rätt litet, bedömer Käihkö.
Det hänger främst ihop med att de flesta av Rysslands stridskrafter är bundna till Ukraina. För att anfalla någon behövs både medel och en anledning.
– Medlen finns inte för Ryssland i dagsläget, det kommer ta tid för dem att återhämta sig om krigets intensitet går ner eller om kriget tar slut. Man måste också fråga sig varför Ryssland skulle anfalla oss om de inte kan tvinga Ukraina till fred, till eftergifter. Hur skulle de lyckas göra det mot Nato?
Men Käihkö konstaterar ändå att han i och för sig inte trodde att Ryssland skulle anfalla Ukraina med så här lite styrkor som de gjort.
Hur går det för Ryssland?
Ryssland har ändå blivit starkare gentemot Ukraina, något som Ryssland nu enligt Käihkö försöker utnyttja så länge det går.
Han menar att vi kommer att se Ryssland försöka genomföra åtminstone småskaliga offensiver nu under vårvintern, inte minst före presidentvalet i mars.
– Ryssland skulle väldigt gärna vinna något, ta över eller erövra någon stad för att visa att kriget går framåt.
Lite längre fram finns möjligheten att Ryssland väljer att genomföra ytterligare en mobilisering för att försöka avsluta kriget. Det är något som ukrainska myndigheter lyft fram under den senaste tiden.
– De har givetvis också skäl att göra det för att få mer stöd från väst, men det går inte att utesluta det.
Ryssland är enligt Käihkö uppenbart missnöjd med den nuvarande situationen och försöker också vinna kriget. Det sätter därför Ukraina i en svårare sits när stödet från väst blivit mindre.
Rysslands mål med kriget i Ukraina verkar ändå vara oförändrade, och det förekommer spekulationer om att Ryssland kan planera en ny storskalig offensiv till sommaren.
