Det hala väglaget ledde så sent som förra veckan till att en buss slirade i diket i Borgå. Med i bussen var William Boxström från Sibbo som var på väg hem från skolan.
Bussolyckan var för hans del den andra på under ett år.
Hann nätt och jämt till olycksbussen
Dåligt väglag var det också i mars 2023, då han var med om den första bussolyckan.
Olyckan skedde en tisdag morgon. Boxström, då 15 år, hade försovit sig och det var med nöd och näppe som han hann fram till bussen som skulle ta honom till skolan i Nickby.
På bussen hann han bara sitta och prata med en kompis i några minuter innan olyckan var framme.
Han minns hur bussen började slira i en uppförsbacke på Massbyvägen. Sedan började den glida nerför backen och först trodde han att bussen bara hade kanat ner i diket.
– Men plötsligt rullade hela bussen runt och alla flög omkring. Det tog en stund att förstå vad som hade hänt.
Vägrenen vid backen var väldigt brant och bussen välte ner i snön. Boxström flög från sin plats i mitten, längst bak, och landade ovanför sidofönstret på bussen. Några andra passagerare landade på honom.
Han kommer ihåg hur han steg upp, slog sönder fönstret med hammaren och tog sig ur bussen. Allt hände på ren reflex, förklarar han.
– Jag tänkte att jag måste komma ut, att det inte börjar brinna eller något liknande.
Kompisen fastnade under bussen
William Boxström klarade sig med några blåmärken, men lika lyckligt lottad var inte hans kompis. Kompisen flög ut genom fönstret och blev i kläm med foten mellan bussen och den snötäckta marken.
– Det var tur att det bara var foten som blev under bussen. Det hade kunnat gå mycket värre, säger Boxström och berättar att kompisen är okej i dag.
William Boxström upplever inte att han fick några traumatiska men av olyckan. Men visst tänkte han på olyckan när han följande gång åkte buss, men tankarna gick snabbt över.
– Det var inte speciellt farligt för mig. Men det var ganska många andra, yngre människor, i bussen som kanske fick trauman av det, funderar han.
Minnena väcktes till liv igen
Den senaste tiden har minnena från olyckan i mars dykt upp igen. Det här på grund av bussolyckan han var med om i Borgå.
Den här gången var det bussen mellan Borgå och Sibbo som åkte i diket. I den här olyckan skadades ingen i bussen och enligt Boxström var olyckan inte speciellt skrämmande.
– Mamma var nog mera rädd än jag var, säger han med ett leende.
Gemensamt för olyckorna är alltså att båda skedde när väglaget var dåligt. Speciellt i Massby upplever Boxström att vägunderhållet inte varit bra.
Han förundrar sig över en skylt som dök upp vid Massbyvägen strax efter olyckan i mars. Skylten varnar om att det kan vara halt i området. Bättre vägunderhåll har olyckan ändå inte lett till, anser han.
– Det var därför olyckan skedde, för att vägen inte var omskött. Det var inte chaufförens fel, för det var blank is, säger han.
De två bussolyckorna har inte gjort William Boxström rädd för att åka buss. Bussresorna till skolan har fortsatt, men i höst hoppas han få ta körkort som 17-åring.
Övningskörandet har han redan inlett, men det har inget med olyckorna att göra.
– Jag har alltid velat börja köra så tidigt som möjligt, säger Boxström, som utbildar sig till bilmekaniker.