I Sverige har digitaliseringsivern gått över till en oro för att skolelever inte längre läser fysiska böcker. Regeringen vill under kampanjen ”från skärm till pärm” se fler böcker i landets skolor.
Bland annat skrotar man planer på en ny digital strategi som Skolverket kommit med och slopar kraven på digitala verktyg i landets förskolor.
Det här för att förbättra den dalande läskunskapen i landet.
Också i Finland har läskunskapen bland skolelever blivit sämre. Undervisningsminister Anna-Maja Henriksson vill nu se att mer resurser sätts in på att förbättra finländska elevers läskunskaper.
– Vi måste tillbaka till basics när det gäller läskunskapen och vi behöver ta boken till heders, säger Henriksson som är i Stockholm där hon bland annat träffat Sveriges skolminister Lotta Edholm (Liberalerna) och utbildningsminister Mats Persson (Liberalerna).
Inte lika akut med förändring i Finland
Skolminister Lotta Edholm är ansiktet utåt för Sveriges nya boksatsning som går ut på att erbjuda skolor pengar för att köpa in fysiska böcker.
– Det finns väldigt lite vetenskaplig grund bakom den digitalisering vi sett. Vi vet tvärtom att man exempelvis lär sig läsa bättre med böcker och digitala verktyg kan vara dåligt för barns utveckling, sa Edholm i en tidigare intervju med Svenska Yle.
Enligt Anna-Maja Henriksson behövs inte lika radikala förändringar i den finländska digitaliseringspolitiken, då man inte gjort lika långtgående förändringar som i Sverige.
– Vi har fortfarande mycket traditionella läromedel, skolböcker, penna och papper. Det är nödvändigt och bra, säger Henriksson.
Hon poängterar ändå att framtiden är digital och att de digitala verktygen kommer behövas i skolorna.
– Världen har blivit digital och man måste öva upp de färdigheterna. Men det får inte gå för långt, säger Henriksson.
Fler böcker i gymnasiet
De finländska gymnasierna har blivit allt mer digitaliserade. I en intervju i HBL säger August Tarkkio, rektor för Rudolf Steinerskolan i Helsingfors, att gymnasieelever kan tillbringa sex eller sju timmar om dagen framför skärmar då nästan varje lektion kretsar kring datorn.
Här önskar undervisningsminister Henriksson en förändring.
– På gymnasienivå har vi haft en ganska snabb digitalisering och där behöver man hålla lite i bromsen och ta tillbaka lite böcker, säger Henriksson och tillägger att det är hennes egen personliga åsikt.
Hon frågar sig om digitaliseringen av gymnasierna har gått för långt och pekar på flera förändringar som gjorts, bland annat digitaliseringen av studentexamen. Fokus, menar hon, ligger nu på digitala verktyg.
– Kanske finns det skäl att se till att också de traditionella böckerna behövs. Att hålla i en bok är alltid något annat än att hålla i en skärm.
Har digitaliseringsivern något att göra med att man på så vis kan spara pengar?
– Kommunerna har aldrig för mycket pengar, och på så vis kan det spela in. Men pengarna borde inte vara det som styr. En av styrkorna i Finland är att lärarna själva i stor utsträckning kan välja hur man lär ut, säger Henriksson.
Hon tillägger att regeringen kommer att satsa pengar på att få mer svenskspråkiga läromedel, både digitala och fysiska.