– Vi kommer att få fem till sex miljoner euro mindre i stöd per år från staten i framtiden, och vi måste reagera på det, säger bildningsdirektör Sari Gustafsson.
Enligt prognosen kommer barnen i Borgå att minska med 11,3 procent vilket är 700-800 färre fram till år 2040. Eftersom statsandelar för daghem och skola delas ut per barn, så betyder det en miljonförlust för staden inom en snar framtid.
Alla beslut som har med skolor och daghemsbyggnader att göra borde fattas flera år i förväg för att övergången ska gå så smidigt som möjligt, och det här är några av orsakerna till varför man nu tar tag i servicenätet.
Tjänstemännen vill inte kalla det skolnätet, utan vill hellre använda ordet servicenät eftersom det handlar om allt från småbarnspedagogikens tjänster, till grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen.
Enligt tf. stadsdirektör Fredrick von Schoultz så måste något gallras bort, men utredningen får visa vad det kan handla om.
– Också i framtiden finns det dagis och skola för varje Borgåbarn, de ligger kanske bara lite längre bort, säger finansdirektör Henrik Rainio.
Stadsplaneringsavdelningen och andra berörda deltar också i utredningen.
– Vi är måna om att göra utredningen väl. Det är viktigt för oss att det ska vara jämnt för alla. Innehållet och utbildningen är det viktiga, säger Sari Gustafsson.
Hon säger också att de inte vill ha jättestora skolor eller -grupper, utan det måste vara lämplig storlek så både barn och personal orkar.
– Men det gäller för alla att lite jämka nu.
Vad kommer till jämkande ska tjänstemännen också titta på skolupptagningsområdena. I vissa fall kan det underlätta pressen i en överfull skola om man ritar om gränsen.
Det finns ändå en större press på finska sidan än den svenska. Fram till 2040 visar prognosen en minskning på 80 svenskspråkiga barn.
På svenska sidan har det dessutom redan gjorts en hel del besparningar.
– Under åren har nio svenskspråkiga skolor stängts, på den sidan har man optimerat ganska duktigt redan. Men förstås ser vi på helheten, säger Sari Gustafsson.
Ännu finns inga kriterier för vad som ska dras in. Nu när arbetet börjar med utredningen har man börjat med att slå fast fem principer som styr planeringen. De är:
- Växande och lärande står i centrum för verksamheten.
- Servicenätet stöder formandet av en enhetlig stig för växande och lärande.
- Servicenätet består av fungerande och ekonomiska enheter.
- Planeringen av servicenätet bygger på information.
- Planeringen av tjänsterna för finsk- och svenskspråkiga språkgrupper har samma grunder.
Under våren görs utredningen som sedan ska synkroniseras med ekonomiprogrammet. Under hösten gäller det att fundera på olika scenarier.
Beslut fattas under 2025. Det är ännu oklart om det är sittande fullmäktige eller nästa som får bestämma om följderna för utredningen, det blir nämligen kommunalval om ett år.