Beredskap har varit ett aktuellt ämne sedan Rysslands anfallskrig i Ukraina började. Varje medborgare uppmanas till att ha beredskap att klara sig hemma minst 72 timmar vid en kris. Men ifall det skulle bli krig eller den allmänna säkerheten hotas på annat vis i Finland måste vi kunna skydda oss, och därför finns det skyddsrum.
– Skyddsrummen tas i bruk på myndigheternas uppmaning. Före myndigheterna har gett order om att ta i bruk dem kan de användas för andra ändamål, säger Torbjörn Lindström som är räddningschef vid Egentliga Finlands räddningsverk.
Ett skyddsrum kan alltså användas som exempelvis cykelförråd, men när det väl behöver tas i bruk som skydd måste utrymmet tömmas och vara färdigt att användas som skyddsrum inom 72 timmar.
– Varje skyddsrum har en ansvarsperson och om ingen sådan är utsedd är det husbolagets styrelse eller fastighetsägaren som har ansvar för skyddsrummet, säger Lindström.
Varje husbolag och större fastighet ska ha en räddningsplan, där man tydligt specificerar hur skyddsrummet används och vilka åtgärder som vidtas.
När ett skyddsrum tas i bruk ska man tydligt märka ut var det finns, kolla att all utrustning fungerar och tömma skyddsrummet på saker som inte hör hemma där, såsom cyklar.
Skyddsrummen är i varierande skick
I många stora städer såsom Helsingfors och Tammerfors finns allmänna skyddsrum som vem som helst kan söka skydd i. I Åbo och övriga Egentliga Finland finns däremot inga allmänna skyddsrum, men det finns skyddsrum i samband med bostadshus, köpcenter och arbetsplatser.
Om man inte har ett skyddsrum där man bor eller om man befinner sig i en stad när man måste söka skydd så ska man söka sig till närmaste möjliga skydd, såsom ett skyddsrum i ett köpcentrum, säger Lindström.
– Bor man utanför stadskärnan är riskerna förstås helt andra. Men ifall området som man bor på skulle bedömas som riskfyllt, så kommer myndigheterna också att evakuera folk, säger Lindström.
Lindström har svårt att bedöma i hurudant skick skyddsrummen i Egentliga Finland är, eftersom skyddsrummen har byggts under många olika tidsperioder och lagstiftningen beträffande skyddsrummen också har ändrats genom åren.
– Kraven är olika för ett skydd som byggts på 1930-talet och ett modernt skydd som byggs nu. Och mycket hänger också på hur viktigt exempelvis ett husbolag tycker att skyddsrummet är och hur bra man tagit hand om det, säger Lindström.
För att säkra sig om att skyddsrummen hålls i skick är det enligt Lindström bra att kontrollera dem årligen. Därutöver görs en mer omfattande inspektion vart tionde år.
Ja till mat och mediciner, nej till alkohol och husdjur
I skyddsrummen finns nödvändig utrustning för överlevnad, inklusive toaletter, förstahjälpsutrustning, jodtabletter och skyddsutrustning för eventuella utrymningar.
Varje person som söker sig till skyddsrummet ska ha med sig mat som kan ätas utan tillredning och vatten för 72 timmar, personliga mediciner, varma och bekväma kläder samt täcke, dyna och liggunderlag. Därutöver kan man ta med sig böcker, spelkort och annat att fördriva tiden med.
– Det bör också finnas en batteridriven radioapparat, så att man kan ta emot information från myndigheterna, säger Lindström.
Husdjur, alkohol, droger, tobak och apparater som alstrar värme och rök får man inte ta med sig till skyddsrummet.