Investeringen på 255 miljoner euro, avsedd för att utbilda tusen fler doktorander, fördelas på tre år och är en del av regeringens större investering i forskning och innovation.
Ett av universiteten som får finansiering är Åbo Akademi.
– Man kan direkt räkna: Vi får 26 platser som samtliga är för tre år och 80 000 euro per år. Totalt blir det 240 000 euro gånger 26, räknar Åbo Akademis prorektor Reko Leino som har ansvar över forskningen vid ÅA.
Regeringens satsning är stor, anser Leino.
Målet med pilotprojektet är inte bara att ta fram konkret ny forskning, utan också att hitta sätt för att förnya doktorandutbildningen.
– Vi testar nya sätt att utbilda doktorer, hur vi kan göra det effektivare och snabbare än tidigare. Vi har problem med de doktorer som blir färdiga vid våra universitet i Finland. Deras medelålder är högre än i Mellaneuropa och doktorandstudierna dröjer längre än de gör i många andra länder.
Doktorander ska gynna hela samhället
De doktorander som nu sysselsätts kommer att forska inom femton olika program – däribland cancermedicin, artificiell intelligens, pedagogik och cirkulär ekonomi.
– Målet är dels att satsa på forskning och produktutveckling och genom det få till stånd produktivitet och ekonomisk tillväxt, dels att ta fram nya experter som också framöver är tillgängliga för produktutveckling och för att stärka kunnandet såväl i universitetsvärlden, vid forskningsinstituten, i offentliga sektorn som särskilt på företagsfältet, sa vetenskaps- och kulturminister Sari Multala (Saml) under en presskonferens på onsdagen.
När det gäller antalet anställda doktorer och volymen av innovationsinvesteringar släpar de finländska företagen efter jämfört med konkurrenter i viktiga jämförelseländer, säger Multala.
I den finländska doktorandutbildningen ingår många särdrag som gör att vi förlorar mot flera centrala länder i Norden och Europa
Erja Heikkinen, chef för forskningspolitik vid Undervisnings- och kulturministeriet
Doktorer som anställs av företag i Finland gör inte heller alltid ett jobb som motsvarar deras utbildning, det vill säga forskning och produktutveckling. Bara sju procent av företagens personal inom forskning och produktutveckling har en doktorsutbildning.
– I den finländska doktorandutbildningen ingår många särdrag som gör att vi förlorar mot flera centrala länder i Norden och Europa. Dessa försöker vi tackla genom pilotprojektet, säger Erja Heikkinen, chef för forskningspolitik vid Undervisnings- och kulturministeriet.
– Hur kan vi påverka längden av doktorandutbildningen då den i nuläget, också då den förverkligas på heltid, tar dubbelt så mycket tid som i andra länder? frågar sig Heikkinen för att nämna ett exempel.
Startskottet för ett helt nytt system
Pilotprojektet, som pågår åren 2024–2027, står för löner, handledning och forskning för tusen nya doktorander.
Totalt 800 av dem ska ta fram rön inom så kallade flaggskeppsområden. Den största enskilda gruppen doktorander, 152 stycken, ska forska i cancermedicin.
De återstående 200 doktoranderna får pengar för forskning som ligger utanför ”flaggskeppsämnena”, alltså bland annat programutveckling.
Idén för pilotprojektet lades fram av universiteten och helheten har planerats i ungefär ett års tid.
Heikkinen medger att ansökningstiden för universiteten blev kort, men anser ändå att det fanns tid för dialog mellan de olika aktörerna.
De 15 projekt som nu beviljas pengar drivs av så kallade konsortier som består av universitet och andra aktörer.
Inom ramen för ett forskningsområde kan doktorander vid flera universitet utbildas.
– Nu kan vi testa olika sätt som ligger närmare doktorandutbildningar i andra länder och sedan se hur hela systemet bör förändras, sa Heikkinen.
Finlands mål är att höja anslagen i forskning och innovation till fyra procent av BNP före 2030.