Den elektroniska musiken skimrar vemodigt, övergår ibland i ett drivet beat. Fraser som ”betyder det att det är kört?” eller ”man måste lobba” reser sig ur musiken.
På stationen i Ekenäs syns inga tåg, nog en buss till Snappertuna och ett flygplan högt på himlen.
– Vad ska man nu tro, säger personen bakom IMBd, som den elektroniska musikgenren trogen inte skyltar med namnet i passet.
Hen flyttade till Raseborg för över tio år sedan och lade direkt märke till den ymniga rapporteringen kring elektrifieringen av tågspåret mellan Hangö och Hyvinge.
– Det blev ett internt skämt i familjen.
I något skede insåg hen att det här kunde bli ett tema för ett album, den elektroniska musiken är inte främmande för teman kring framtidstro, dystopier eller för den delen transportmedel.
Där tyska pionjärerna Kraftwerk gjorde albumet Trans Europa Express, där hela Europa binds samman av spår, så är den västnyländska banan enkelspårig.
Spårvägens framtid beskrevs som en ödesfråga för regionen.
Artiklar blev en berättelse
IMBd googlade artiklar skrivna i ämnet och använde dem rakt av som låttitlar:
Vi har ingen chans att klara konkurrensen om Hangö-Hyvingebanan inte elektrifieras
I sommar inleds elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan
Glädjerop i hela Västnyland
Hangö-Hyvingebanan blir utan pengar?
Inte klart att Hangö-Hyvingebanan elektrifieras
– Man kan se lokalpatriotisk stolthet eller regional ängslighet.
Artisten märkte att rubrikerna utgjorde en berättelse, som hen tonsatte med hjälp av gamla och nya inspelningar.
Albumet om Hangö-Hyvingebanan är en lokal berättelse om ett globalt fenomen: små orter jobbar mot avfolkning, mot en demografisk utmanande kurva, makt som förskjuts bort från regionen, service som blir sämre för kommuninvånarna.
– Jag har fått feedback där en lyssnare genast förstod det här med förhoppning och drömmar om att få finansiering.
Nu är banan elektrifierad och det återstår att se om de messianska-light förhoppningarna, som ställdes på den under processens gång, gör under.
– Jag tror inte att det påverkar den vanliga kommuninvånaren så mycket, funderar hen, men tycker att tanken om att kunna åka direkt till Helsingfors är trevlig.
Och tillägger att det säkert är en bra upplevelse att lyssna på albumet i hörlurar när man befinner sig på spåret.
Kanske är det här ett av de mest besynnerliga album som gjorts i Svenskfinland på länge, och det ges dessutom ut på excentriska etiketten Erikoisdance, som printar cd-r skivor ”on demand”.
Tidskriften The Wire recenserade albumet med meningen ”It´s weird, but it works”, precis som allt annat som ges ut på bolaget.
I reportaget hör du musik och samtal med Västnylands Banksy.
