Kommunförbundet har kartlagt hur klimatarbetet framskrider i kommunerna och resultatet är både uppmuntrande och nedslående.
Den goda nyheten är att uppskattningsvis över 90 procent av finländarna nu bor i en kommun som har ett klimatmål. Andelen var bara 80 procent i den förra kartläggningen för två år sen.
119 av Finlands 309 kommuner svarade på Kommunförbundets förfrågan. Av dem har 65 procent en klimatplan. Två tredjedelar av de svarande strävar i sina klimatåtgärder efter att begränsa klimatuppvärmningen, medan en tredjedel jobbar på anpassning till ett förändrat klimat.
Minskad tro på att klimatmålen ska nås
Däremot har andelen kommuner som tror att Finland når sina klimatmål sjunkit från 40 procent för två år sen, till 21 procent som har tillit till att Finland kan vara klimatneutralt år 2035.
– Det här beror förmodligen på att lagstiftningen inte har varit konsekvent och det faktum att årtalet 2035 helt enkelt har krupit närmare, konstaterar Marjaana Seppinen, planerare vid Kommunförbundet och en av kartläggningens författare.
Men tillägget om att kommunerna ska ha en klimatplan togs bort i regeringen Orpos regeringsprogram. Det kommer att vara i kraft ungefär två år, fram till början av 2025.
Hur stor inverkan kan det här ha på kommunernas arbete?
– Ingen egentligen alls, för vi hade redan börjat och gjort en klimatplan. Vi var beredda på det så för oss spelar det inte så stor roll. Inte är vi harmade fast vi har hunnit lägga ned lite tid på det där inte. Det säger Mikael Alaviitala, utvecklingsdirektör i Korsholms kommun.
Små kommuner kan få det tufft
Marjaana Seppinen är inne på samma linje.
– Jag tror att de stora kommunerna fortsätter som vanligt. Det påverkar inte deras klimatarbete så mycket. Men speciellt små kommuner har haft nytta av det stöd som lagstiftningen gav. Det var lättare för dem att motivera klimatarbetet för beslutsfattare och möjligheten att få ekonomiskt stöd var viktig för dem.
– Kommunerna har en jättestor roll och det är de som genomför de nationella målen i folks vardag. Utan kommunernas klimatarbete når Finland inte sina mål, säger Seppinen.
I Korsholms kommun har man bytt ut oljeuppvärmningen i fastighetsbolaget Korsholms bostäder, förnyat upphandlingen och vikt elva tomter i industriområdet Fågelberget för cirkulär ekonomi. Åtta av dem är redan reserverade.
Dessutom presenterar Teamet för hållbar utveckling även ett Klimatbokslut årligen.
– I det plockar vi fram de mest betydelsefulla åtgärderna från föregående år och försöker på ett lättläst och visuellt sätt visa vad vi gjort. Det har faktiskt varit ganska populärt och på det sättet får vi de förtroendevalda med oss, säger Alaviitala.
Cykelvägar är en populär åtgärd
Två tredjedelar av de kommuner som svarat på förfrågan hade satsat på lätt trafik genom att bygga cykel- och promenadvägar. Så även Korsholms kommun som i fjol satsade 16 euro per kommuninvånare på cykelvägar.
På frågan om vad han skulle satsa på om resurserna var större svarar Alaviitala att man skulle lägga ut ännu fler laddstationer för elbilar, bygga mera cykelvägar och byta ut fossila bränslen i uppvärmning och energiproduktion.
Andra åtgärder som kommunerna gjort är bland annat beredskap för perioder av torka och hetta, våldsamma regn och höjda vattennivåer under de kommande årtiondena.
Klimatförändringens eventuella ekonomiska konsekvenser för olika sektorer oroar också i kommunerna. Dagvattensystem och grundvattennivåer följer man med och skapar mera grönområden, våtmarker och ökar mängden träd.
Kollektivtrafik inte lönsam i små kommuner
– Stora kommuner har mera resurser och flera människor som kan jobba med klimatarbete. Trafiken ger upphov till stora utsläpp och i stora kommuner satsar man på kollektivtrafik, medan små kommuner kanske satsar mera på laddningsstationer eftersom avstånden kan vara stora i kommuner som är glest befolkade, konstaterar Seppinen.
Produktionen av fjärrvärme, jordbruket och vägtrafiken ger de största utsläppen av koldioxid. De kommuner som därtill bränner torv har de allra största utsläppen.
Seppinen noterar att kommunernas mål ofta handlar om att motverka klimatförändringen, men inte så ofta om anpassning. Det är beklagligt eftersom klimatförändringen redan är här och vi borde tänka mera på hur vi lever med den, menar hon.
Rättelse kl 9.09: Västkustens miljöenhet har ändrats till Korsholms kommun.
Hur viktigt tycker du att det är att kommunen du bor i tänker miljövänligt? Diskutera i kommentarsfältet!