Det planerade jättedaghemmet i Kila i Karis är stort, det vill säga 3 000 kvadratmeter våningsyta. Det betyder att byggnaden är för stor för den byggrätt som finns på tomten, också fast både Klockars och Kila daghem rivs.
Strax före påsk beviljade planläggningsnämnden i Raseborg undantagslov för utökad byggrätt, men inte helt utan villkor.
– Vi har satt in vissa villkor där vi rekommenderar att åtminstone delar av den gamla träbyggnaden Klockars ska användas eller bevaras, säger Raseborgs stadsarkitekt Johanna Backas.
Vilka delar av Klockars som kunde bevaras kan hon inte säga på rak arm, men så mycket som möjligt, säger Johanna Backas.
Det gamla trähuset har ingen skyddsbeteckning i detaljplanen.
– Det är ändå klart och tydligt att sådana här gamla byggnader har vissa skyddsvärden, säger Johanna Backas.
Hur skulle det vara att låta någon annan ta över huset, det går ju att flytta timmerhus. Har det tagits med i beräkningen?
– Jag tror inte det, men det skulle definitivt vara intressant att ha en sådan beräkning, säger Johanna Backas.
Backas säger att försäljning av stadens fastigheter inte hör till hennes område, men påpekar att tidpunkten och marknaden kanske inte är den bästa tänkbara för husköp.
– Det är en kompromiss mellan realiteter och brådskande tidtabeller, vilket är synd hur det sedan påverkar våra gamla byggnader. Vi har försökt göra vårt bästa för att stödja verksamheten, komma emot med förslag hur området behöver utvecklas, men samtidigt hitta lösningar hur man kunde bevara den här byggnaden, säger Backas.
Eftersom det brådskar med att bygga ett nytt daghem i Karis gick alltså planläggningsnämnden med på att förorda undantagslov, men med ytterligare ett villkor:
– Det ska undersökas att det inte finns några arkeologiska fynd på fastigheten, säger Johanna Backas, stadsarkitekt i Raseborgs stad.
Daghemstomten är granne med fyndplats från järnåldern
En bit från daghemstomtens södra och tillsvidare obebyggda del finns nämligen Enbacken, där man hittat fynd på bosättning från järnåldern. Det här är något som Västra Nylands museum poängterar i sitt utlåtande, när museets experter tagit del av Raseborgs stads ansökan om undantagslov.
Västra Nylands museum rekommenderar att man innan byggstart gör en arkeologisk provutgrävning i daghemstomtens södra del för att undersöka om det finns fasta fornlämningar. Hittas inget är det okej för museet att gå vidare med daghemsbygget.
Gamla hus – vår största nationella egendom
Västra Nylands museum ifrågasätter också rivningen av det gamla timmerhuset Klockars.
Kan inte Klockars få stå kvar, antingen bli en del av det nya daghemmet eller få ett nytt användningsändamål, föreslår Västra Nylands museum i sitt utlåtande till Raseborgs ansökan om undantagslov.
– Jag anser att gamla trähus är viktiga för vår miljö, säger Olli Hakli som är sakkunnig inom byggnadsvård vid Västra Nylands museum.
Hakli säger att han inte känner Klockars speciellt bra, men han har diskuterat husets framtid med andra i museets kulturmiljöteam.
– Gamla hus är värdefulla, de är vår största nationella egendom. Oftast är det ganska onödigt att riva gamla hus. Gamla hus har tålamod, man kan modernisera dem och med olika metoder efterhand få dem så att de fungerar i varje tid, varje epok. En rivning är det sista alternativet, säger Olli Hakli.
Hakli säger att museet försöker värna om gamla kulturmiljöer och hus, men det hjälper inte alltid. Gamla hus rivs fast museer motsätter sig.
I fallet Klockars säger Olli Hakli att Raseborg stad inte har undersökt olika möjligheter att hålla kvar byggnaden på tomten.
– Ganska snabbt kom förslaget att man river och bygger nytt. Det är det sättet man gör i Finland. Jag anser att vi är ett ingenjörsdrivet land där man uppskattar nya saker mer än gamla.
Ni blir väldigt ofta överkörda. Är ni på museerna tandlösa, eftersom gamla hus rivs?
– Det stämmer på det viset att vi inte har så mycket makt i dessa frågor. Vi fungerar som sakkunnig myndighet och det är byggnadstillsynen som är lovmyndigheten, den som ger lov. Vi blir hörda och det mandatet kommer från bygg- och markanvändningslagen och museilagen. Det är vår plikt att säga vår ståndpunkt.
Olli Hakli pekar upp mot Ekenäsvägen, mot det finska skolkvarteret i Kila i Karis.
– Ta den röda skolbyggnaden som har renoverats. Jag har hört att det är det populäraste stället och att alla lärare vill använda just de rum som finns i det huset.
Hakli syftar på Kiilan koulu som renoverades i drygt ett år och återinvigdes i januari 2014.
Klockars – ett hus i Karis forna centrum
Det gamla timmerhuset Klockars har en lång historia och har tjänat både barn och vuxna under långt över hundra år.
– Kommunen köpte Klockars hemman 1875 och det här var arrendatorsbostaden, säger Holger Wickström, Karisbo som bodde i Kila som barn, några hundra meter från det gamla gula trähuset Klockars.
Arrendatorsbostaden var betydligt mindre än nuvarande Klockars. Arrendatorns hus är så att säga inbyggt i nuvarande hus.
– Man byggde till år 1903 när man behövde mera rum för skolan.
Den så kallade ”Nya skolan” togs i bruk i september 1904.
– Elevantalet växte hela tiden, konstaterar Holger Wickström.
Kila var då centrum för Karis, med många skolor och bland annat torg. Småningom, i och med att järnvägen byggdes ut, flyttade centrum till nuvarande område.
På 1950-talet byggdes Klockars om till lärarbostäder och fick heta ”lärarhuset” vilket en del äldre Karisbor fortfarande kallar huset i Kila.
En tid gick så kallade specialklasser i Klockars, men mestadels har det gula timmerhuset använts som daghem.
Klockars – ett hus med bus och många minnen
Karisbon Nils-Anders Carlström, eller Nisse som han kallas, har bott i Klockars under 1950-talet och en bit in i 1960-talet. Familjen kom från Oravais, pappan var lärare och bland annat rektor för Kila svenska folkskola, den stora gröna skolbyggnaden som är ritad av Hilding Ekelund och numera inhyser Karjaan yhteiskoulu och Karjaan lukio, de finskspråkiga ungdomarnas högstadium och gymnasium.
– Det var ganska bra att bo här. Vi flyttade in 1950 och då fanns det bara en bostad här.
Huset byggdes om invändigt i mitten av 1950-talet så att det blev totalt fem lärarbostäder. En del fönster byttes också ut och det gjordes en del arbeten på fasaden, men utan att det egentligen ändrade på husets utseende från 1903.
– Det fanns tennisplan här och en bit bort hade vi fotbollsplan och så kunde man hoppa stav här, berättar Nisse Carlström.
När han och Holger Wickström berättar om sina barndomsminnen i Kila, handlar mycket om fotboll men också skidåkning. Holger minns hur de nya skidorna som han just hade fått i julklapp bröts sönder när han åkte nerför kullen en bit från Klockars. Nisse Carlström minns hur han i sin tur föll så illa i samma brant att trumhinnan spräcktes och nyckelbenet gick av.
Båda skrattar åt varandras bravader och jag påminner dem om att inte skrämma upp småbarnsföräldrar om vad allt man kan råka ut för om man försöker bestiga det lilla berget, eller kullen, en bit från daghemmet.
Tudelat kring att riva eller bevara
Nisse Carlström har inte så mycket åsikter kring att Klockars eventuellt kommer att rivas, men lite tråkigt känns det, säger han.
Holger Wickström som varit kommunalpolitiskt aktiv och bland annat suttit i Karis dåvarande skolnämnd minns att det varit problem med inomhusluften.
– Jag understöder den projektplan som redan är fastställd, med nytt daghem, det är bara att verkställa den, säger Holger Wickström och tillägger att det tyvärr innebär att man river Klockars.
– Det tåget har gått redan, oftast är det så med äldre hus att man reagerar lite för sent, säger Wickström.
– Men om det inte finns pengar så borde man sälja huset, säger Nisse Carlström.
– Jo, i och för sig och gamla timmerhus är ofta lätta att flytta, säger Holger Wickström.
Holger Wickström påminner ändå om att Klockars saknar skyddsbeteckning. Huset och området där Klockars och Kila daghem står är inte RKY-märkt, det vill säga enligt gällande detaljplan handlar det inte om byggd kulturmiljö av riksintresse.
– Det är inte alltid så lätt att komma ihåg när debatten rasar, säger Holger Wickström.
Holger Wickström menar alltså att det kan vara för sent och också svårt att försöka rädda Klockars från rivning.
Olli Hakli, sakkunnig inom byggnadsvård vid Västra Nylands museum, anser att Klockars borde få en chans.
– Man borde undersöka hur det här huset skulle kunna hållas kvar och på vilka sätt man skulle kunna använda huset.
Raseborgs stad har redan lämnat in rivningsansökan för Klockars, vad säger museet om det?
– Vi är inte där ännu. Det kanske kommer andra åsikter som också tycker att Klockars måste bevaras, säger Olli Hakli, sakkunnig inom byggnadsvård.