Artikeln är över 2 år gammal

Prakticum når inte upp till ministeriets krav – men staten betalar ändå fullt stöd

Yrkesinstitutet Prakticum har inte under 2020-talet nått upp till antalet studerandeår som krävs i skolans tillstånd. Det här kan påverka finansieringen, men Undervisningsministeriet har än så länge inte vidtagit åtgärder.

En kvinna ser bestämt in i kameran. Bredvid henne står en palm. I bakgrunden syns en skolmatsal.
Prakticums rektor Laila Andersson säger att fusionen med Inveon tog mycket resurser och därför fokuserade Prakticum inte på att växa. Bild: Yle/ Lukas Rusk

Antalet studerandeår som Prakticum borde nå upp till är 1 087, men för att nå dit borde yrkesinstitutet ha fler inskrivna studerande.

Prakticums rektor Laila Andersson säger att antalet baserar sig på att Prakticum slogs samman med Inveon. Den nya sammanslagna skolan inledde verksamheten år 2020.

– Målet efter sammanslagningen har varit att nå upp till det där antalet. Sedan kom coronapandemin och annat. Målet är att nå upp till det och vi tror stenhårt på det. Men nej, vi har ännu inte kommit dit, säger Andersson.

Svenska Yle berättade i fredags att studier vid Prakticum inte lockar lika mycket som gymnasiestudier i huvudstadsregionen. Särskilt utbildningen till kock och servitör har svårigheter att locka studerande.

Vid Prakticums enhet i Borgå är antalet förstahandssökande i sin tur nästan 30 procent mindre i år än i fjol.

”Väsentlig ekonomisk risk från och med 2024”

Studerandeåren används som grund för den statliga finansieringen.

I Prakticums bokslut för år 2022 målar yrkesinstitutet upp en ekonomisk riskanalys. Slutsatsen i den är att för lite studerande och presterade studerandeår utgör en väsentlig ekonomisk risk från och med år 2024.

Antalet studerandeår som Prakticum ska nå upp till har slagits fast av Undervisnings- och kulturministeriet. Antalet är inte exakt samma som antalet studerande.

Sedan 2020 har antalet studerandeår vid Prakticum årligen landat på omkring 1 000 medan antalet alltså borde vara 1 087.

”Vi har haft svårare att växa än vi trodde när det gäller vuxenstuderande”

Rektor Laila Andersson räknar upp flera orsaker till att Prakticum inte har lockat så många studerande som ministeriet kräver.

– Fusionen tog mycket resurser så vi kunde inte då fokusera på att växa. Under coronapandemin hade vi händerna fulla med att få studerande att hållas kvar. Det var inte de mest gynnsamma åren att växa.

– Vi har haft svårare att växa än vi trodde när det gäller vuxenstuderande. Vi utbildar ungdomar och där når vi vår målgrupp. Men vi har kapacitet och möjlighet att växa på vuxensidan, säger Andersson.

Ann Sundholms konstverk Oasen framför Prakticums byggnad i Helsingfors.
Yrkesinstitutet Prakticums statliga stöd för 2024 är 11 miljoner euro. Bild: Yle / Hanna Othman

Ministeriets granskning blev inte av

I princip hänger den statliga basfinansieringen samman med hur många studerandeår en yrkesutbildare presterar.

Men Prakticum får nu pengar enligt det antal studerandeår som finns i tillståndet trots att man inte når upp till det.

Undervisnings- och kulturministeriet kan reagera om minimiantalet inte nås. Ministeriet hade planer på att granska studerandeåren under hösten 2023, men granskningen blev aldrig av.

Den senaste granskningen gjordes hösten 2020 men då ändrades inte det förväntade antalet studerandeår vid Prakticum.

Över 11 miljoner från staten

Den statliga finansieringen är helt avgörande för Prakticum.

2022 finansierades 87 procent av verksamheten med statliga pengar.

Prakticum beviljades 11,7 miljoner euro från staten för 2024. Åtta miljoner av den summan är basfinansiering som bygger på antalet studerandeår i tillståndet.

Reformförslag positivt för Prakticum

Den nuvarande regeringen kommer att se över finansieringen av yrkesutbildningen.

I ett nytt förslag läggs mer vikt vid prestationer och om studerande får jobb eller fortsätter studera efter examen.

Förslaget har beretts av Undervisnings- och kulturministeriet och ska nu på remiss.

Enligt Laila Andersson är förslaget positivt för Prakticum.

– Att man lägger större vikt vid prestationer och vid hur studerande klarar sig efter examen är en bra sak. Jämfört med många andra har vi många studerande som går vidare till högskolor, säger Andersson.