– Finlands resultat har dalat under de senaste tio åren, säger Francesca Borgonovi från OECD Centre for Skills och University College London till STT.
– Det beror alltså inte på coronapandemin, utan det handlar om en långvarigare trend.
Borgonovi talade under Svenska folkskolans vänners konferens Den svenska utbildningsvägens framtid 2024 som arrangerades i Helsingfors förra veckan.
Lärarbristen akut
I den senaste Pisa-studien uppgav nästan en fjärdedel av Finlands rektorer att personalbristen haft en negativ inverkan på undervisningen.
År 2018 nämnde bara sju procent av rektorerna samma bekymmer.
Enligt Borgonov är bristen på kompetenta lärare akut i ett flertal länder. Situationen i Finland är förhållandevis lindrig.
– Bristen på begåvade unga människor som vill bli lärare är ett verkligt orosmoment, understryker hon.
I många länder finns en oro över att tillräckligt många flickor inte vill jobba inom teknologi- och vetenskapsbranschen. Enligt Borgonovi borde vi på samma sätt oroa oss för att tillräckligt många pojkar inte vill bli lärare.
– Vi borde försäkra oss om att läraryrket överhuvudtaget uppskattas och pojkar uppmuntras till att söka sig till det.
För många digitala apparater i undervisningen
– I Finland finns ganska mycket unga människor som uppger att de upplever ångest när de inte har tillgång till digitala apparater. Den här andelen är större än genomsnittet i OECD-länderna, säger Borgonovi.
Enligt forskning från år 2022 uppgav två av fem tillfrågade finländska barn att användning av digitala apparater stör deras koncentration på lektionerna. Genomsnittssiffran inom OECD är mindre än ett av tre barn.
– Det är inte så att digitala apparater inte borde användas alls. Men när digitala verktyg används för mycket utesluter det möjligheter att använda andra inlärningsmedel.
Blicken vänd också mot framtiden
Borgonovi har inga entydiga svar på hur utvecklingen inom de finska inlärningsresultaten kan vändas, eftersom olika faktorer påverkar i olika länder. Hon säger att det kan vara dags att se på hur saker hanteras i länder som har bättre Pisa-resultat än Finland, till exempel Estland, Japan och Singapore.
Borgonovi påminner ändå om att resultaten har sjunkit i många länder och Finlands resultat fortfarande ligger över genomsnittet bland OECD-länderna. Det är viktigt att fundera på vilka nya färdigheter som kommer att behövas i framtiden och hur läroplanen beaktar dem.
Källa: STT