Regeringen Orpo gör tre större förändringar i mervärdesskatten, eller momsen.
- Den allmänna momsen stiger från från 24 procent till 25,5 procent från och med september.
- Godisprodukter flyttas från den sänkta momssatsen som är 14 procent till den allmänna satsen, det vill säga 25,5 procent.
- Alla varor och tjänster som nu beskattas med 10 procent flyttas till momssatsen 14 procent. Undantaget är tidningar och tidskrifter, för dem förblir momsen 10 procent.
- Här kan du se vilka varor som har sänkt momssats innan reformerna träder i kraft.
Momsen blir alltså högre. Regeringen valde att inte röra inkomstbeskattningen, förutom en liten justering i de övre inkomstklasserna. I stället valde man att höja skatten på varor och tjänster.
Skattepolitik är en känslig fråga för vilken regering som helst. Politiker motiverar gärna sina val att höja eller sänka skatter med att de gör vad som är ekonomiskt vettigt.
I själva verket är det oftast den egna ideologin som styr valen, för att inte tala om oron för hur väljargrupperna kommer att reagera. Men inte heller det ekonomiskt vettiga är något som man kan definiera på ett kategoriskt sätt.
Frågar man ekonomer är de ändå ganska överens om vissa frågor. Det är bättre att beskatta varor än löner. En höjning av momsen ger direkt avkastning i statens kassa, medan alltför stora höjningar i löneskatten kan leda till att människor jobbar mindre.
Svenska Yle har bett två experter berätta hur de ser på några av besluten i ramförhandlingarna.
Essi Eerola, processchef vid Finlands Bank
Skillnaden mellan den allmänna momsen som höjs till 25,5 procent och den sänkta momssatsen som förblir 14 procent blir nu ännu större än den varit med momssatserna 14 och 24. Är det ett problem?
– Det finns snedvridning i beskattningen som nu blir ännu lite starkare i och med att skillnaden blir större. Jag tar som exempel godisbeskattningen som flyttas från 14 till 25,5 procent. Det kan bli svårt att dra en skarp gräns mellan godiset och kexprodukter som stannar kvar på 14 procent.
– Men samtidigt flyttas nästan alla varor och tjänster som nu ligger på 10 procent till 14-procentskategorin.
Är det vettigt att momsbeskatta varor och tjänster på olika sätt?
– De sänkta eller reducerade momssatserna skapar administrativa kostnader för företagen. Dessutom är det systemet ett ineffektivt sätt att stödja till exempel låginkomsttagare, för att nyttan går till alla hushåll, också de rika.
– En sänkt momssats kan vara motiverad om man vill styra efterfrågan till någon viss service. Till exempel kan man minska på skillnaden mellan vad det kostar att äta på restaurang och att laga mat själv om restaurangerna får lägre momssats.
Regeringen gör en liten skärpning i inkomstskatten för de som tjänar över 8 000 euro i månaden. Samtidigt håller man kapitalskatten på samma nivå. Kommer de rika att förändra sitt beteende i och med de här besluten?
– Marginalskatten på de högsta lönerna ligger på en så hög nivå att det kan leda till att löneinkomsterna minskar, och att staten därmed inte tar in extra pengar. Problemet är nämligen att det här beslutet uppmuntrar höginkomsttagare att skatteplanera så att man tar sin inkomst i form av vinstutdelning i stället för lön. Det kallas för inkomstomvandling. Om man vill påverka hur människor beter sig skulle det ha varit bättre att skärpa beskattningen av utdelningen från onoterade bolag
Men vilka för- och nackdelar finns det om man skulle höja den högre kapitalskattenivån från 34 procent till 35 procent?
– Det skulle i sin tur leda till att det blir dyrare att göra investeringar. Dessutom skulle det bli ännu förmånligare ur skattesynpunkt att äga sin bostad jämfört med att hyra. Därför tycker jag det skulle vara bättre att justera beskattningen av onoterade bolag i stället. Det skulle vara ett neutralare alternativ med tanke på skattepolitiken.
Tuomas Kosonen, forskningsprofessor, VATT
Finns det några problem med att skillnaden mellan momssatserna ökar?
– Det förstärker det faktum att varor och tjänster inte behandlas neutralt i beskattningen, och det kan ses som problematiskt. Det skulle vara bra att granska momsen och samtidigt hitta bra argument för varför just vissa varor ska beskattas lägre än andra.
Varför har det blivit så här?
– Det har främst att göra med att EU:s momsdirektiv stipulerar vilka varor och tjänster som medlemsländerna får lov att beskatta enligt en lägre nivå. Till exempel det att momsen på restaurangtjänster är lägre beror på Frankrikes förre president Nicolas Sarkozy. Han ville testa om man fick upp efterfrågan på restauranger genom att sänka skatten. Frankrike drev frågan inom EU under en lång tid och fick till slut igenom sin vilja.
Om man nu skulle flytta till exempel restaurangtjänsterna till den allmänna momsen så skulle det anses som att man höjer skatten. Men är det ur statens synvinkel att återställa den normala nivån?
– Jo. I EU:s beräkningar är de sänkta momssatserna ett skattestöd. Och höjer man dem så har man minskat på skattestöden.
– Men samtidigt är det bra att komma ihåg att det enligt den allmänna ekonomiska modellen går helt bra att olika produkter har olika skattesatser. Målet är då att skatterna på konsumtion bestäms på ett sådant sätt att de påverkar konsumtionen så lite som möjligt. Då kan man åtminstone i teorin godkänna olika procent på olika produkter
Regeringen säger att den ville formulera budgetramarna på ett rättvist sätt så att alla deltar i kostnaderna. Vad säger du som skatteforskare, deltar alla i kostnaderna nu?
– Att man skärper momsen påverkar nästan alla medborgare. Men det har en effekt på hur inkomstfördelningen ser ut. Momshöjningen riktar sig i högre grad mot låginkomsttagarna. De får betala mer skatt i förhållande till sina inkomster.
– Det är upp till regeringen själv hur man riktar sina skattebeslut. Om man hade velat rikta sig mer mot höginkomsttagarna så hade man skärpt inkomstbeskattningen mer.