Tidigare fanns det gott om ejdrar i Skärgårdshavet och kring Åland, men fågeln har nu försvunnit från många av de platserna. Därför hittar man nuförtiden fler ejdrar längre inomskärs, men trots det kan ejdrarnas envishet ändå bli förgörande.
När det kommit fler rovdjur som förstört bon eller försökt äta upp ådan, skulle man tro att ejdrarna skulle flytta sitt bo till någon annan ö, men det stämmer bara delvis.
– Man kan till exempel se att de som misslyckats med häckningen året innan tenderar att häcka längre bort från den gamla boplatsen, men oftast på samma ö, säger doktoranden Ida Hermansson vid miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi.
Det är sällsynt att ejdrarna byter häckningsholme, men de kan också göra det.
– Vanligtvis är ejdrarna envisa och trogna sin häckningsholme, och de kan inte ändra sitt beteende och flytta bort. Det ökar med åldern att de hålls kvar, säger Hermansson.
Envisheten kan bli en ekologisk fälla
Envisheten kan leda till en så kallad ekologisk fälla. Eftersom havsörnarna blir fler, blir vanare med människor och flyttar allt närmare fastlandet, så borde ejdrarna flytta undan.
– Men ejdrarna stannar envist kvar, fastän det skulle löna sig att flytta, säger Ida Hermansson.
Är ådorna dumma?
– Inte egentligen. De har nog lärt sig att anpassa sig en del. Vissa ådor häckar oftare än tidigare på skogsbeklädda holmar där örnarna inte ser dem lika lätt, säger Hermansson.
Äldre ådor kan veta att hela omgivningen är farlig. Om de flyttar till en annan ö, kan där finnas lika mycket havsörn eller till och med andra rovdjur, så de vet att det ändå inte lönar sig att byta holme. Det är bättre att ta det kända för det okända.
Äldre ådor kan vänta med att häcka
Ett knep som ådor kan ta till om det är för farligt är att inte häcka alls något år. Ejdrarna klarar sig då undan att bli uppätna under ruvningen, men ejderstammen växer förstås inte överhuvudtaget då.
– Det är också ganska vanligt att häckningen misslyckas i våra trakter då det finns så många rovdjur som påverkar. I fortsatta studier kunde man jämföra om det gått bättre för dem som flyttat från den gamla boplatsen, säger Ida Hermansson.
Vid Tvärminne zoologiska station i Hangö, där också forskare från Åbo Akademi deltar i forskningen, har 30–50 procent av bona förstörts och plundrats av rovdjur och rovfåglar de senaste åren.
Upp till en femtedel av ådorna dör under häckningen.
Bästa sättet att skydda ejdern är att minska på antalet rovdjur
Det bästa sättet att hjälpa ejdern att överleva är enligt Ida Hermansson att kontinuerligt bekämpa minkar och mårdhundar, och man borde rensa allt fler öar från sådana rovdjur.
Havsörnen är en skyddad art och en naturlig predator för ejdern och en del av skärgården. I något skede torde någon slags balans mellan dessa arter komma tillbaka.
Eventuellt kunde kallare vintrar vara svårare för havsörnar. Havsörnar matas inte längre officiellt, men en hel del oavsiktlig matning sker säkert ännu, eftersom de klarar vintrarna så bra.
– Vi har i en av våra studier visat att mink- och mårdhundsbekämpningen hjälper ejdern. Det både förbättrar dess överlevnad och häckningsframgången, och detta trots att trycket från havsörnen ökat i området under tiden, säger Hermansson.
Hermansson disputerar vid Åbo Akademi 16.1.2026 i miljö- och marinbiologi med avhandlingen Living in the danger zone: impact of increased predation on the endangered common eider”.
Artikeln publicerades första gången 18.5.2024. Den har 15.1.2026 klockan 14.39 uppdaterats med det senaste ur Hermanssons forskning och med de resultat hon presenterar i sin doktorsavhandling.