Enligt lagförslaget ska alla organisationer som får mer en 20 procent av sin finansiering från utlandet registreras som utländska agenter. Med andra ord påminner förslaget om den ryska lagen om utländska agenter.
I Ryssland har president Vladimir Putin använt lagen för att krossa civilsamhället – och många georgier befarar att deras regering har liknande planer.
Georgien håller parlamentsval i oktober och oppositionen anklagar regeringspartiet Georgisk dröm för att förbereda storskaligt valfusk.
Enligt många georgier är lagen ett sätt för regeringen att smutskasta valobservatörer och folkrörelser inför valkampanjen.
Regeringen gjorde ett försök att driva igenom lagförslaget för drygt ett år sedan – men den gången lyckades demonstranterna tvinga regeringen att backa. Den här gången har lagförslaget godkänts i två av tre behandlingar i parlamentet.
Den tredje och sista omröstningen kommer sannolikt att hållas denna vecka.
Efter det väntas Georgiens västvänliga president Salome Zourabisjvili lägga in sitt veto mot lagen. Det kommer att tvinga regeringen att hålla ytterligare en omröstning i parlamentet för att häva presidentens veto.
Angrepp mot oppositionen och västländerna
Georgiens tidigare USA-ambassadör Batu Kutelia säger att regeringen under det senaste året strävat efter att smutskasta västländerna och de georgier som vill se en djupare integration med väst.
‒ De angriper våra internationella partners, som också är de som ger valet legitimitet. De går till attack mot länder och internationella organisationer som USA och EU.
‒ Georgisk dröm vill inte ha en internationell närvaro eller donatorstödda organisationer som kunde avslöja valfusk på plats under valet, säger Kutelia som i dag är analytiker vid den amerikanska tankesmedjan FPRI.
Geopolitisk maktkamp
I bakgrunden till kampen mellan civilsamhället och Georgisk dröm finns det geopolitiska maktspelet mellan Ryssland och västländerna.
Rysslands president Vladimir Putin ser Georgien som del av den intressesfär som hans administration vill återskapa.
En klar majoritet av georgierna ser sitt land som europeiskt och hoppas på en framtid som medlemsland i EU. I december verkade den här drömmen ta ett stort steg framåt då EU beviljade Georgien status som kandidatland.
Georgisk dröm och dess grundare, oligarken Bidzina Ivanisjvili har balanserat mellan Ryssland och väst, men under den senaste tiden verkar partiet ha rört sig allt närmare Kreml.
Batu Kutelia misstänker att beslutet att ta upp lagen på nytt har fått Rysslands stöd.
‒ Om man ser på den stora bilden så är det fullt logiskt för Ryssland att skuffa Georgisk dröm och Ivanisjvili att bränna broarna till Europa och USA. Det gör Georgien till ett enklare byte för ryska strategiska intressen eller rovintressen, säger han.
Kritik från EU och USA
EU har kritiserat den georgiska regeringens planer och varnat för att den planerade lagen är oförenlig med en integrationsprocess.
Gert Koopman som är generaldirektör vid EU-kommissionens utvidgnings direktorat besökte nyligen Georgien. Hans syn på utvecklingen i landet var inte positiv.
‒ Den nya lagen som har godkänts i två av tre parlamentsbehandlingar utgör ett allvarligt hinder för Georgiens väg mot EU-medlemskap. Samtidigt har framstegen inom de nio stegen mot integration varit begränsade, det här är inte bra, sa Koopman.
Han tillade att det fortfarande finns tid. Direktoratet kommer att presentera sina rekommendationer under hösten.
‒ Så det finns fortfarande tid, men bollen är nu hos (den georgiska) regeringen.
USA har också riktat hård kritik mot den georgiska regeringen.
‒ Vi är djupt oroade över det här lagförslaget – över vad det kan göra för att strypa yttrandefriheten, säger Vita husets talesman för säkerhetsfrågor, John Kirby.
Regeringen backar inte
Den georgiska regeringen har hittills inte visat några tecken på villighet att backa i frågan om lagen om utländska agenter.
Georgiens premiärminister Irakli Kobakhidze har tillbakavisat västländernas kritik mot lagförslaget. På fredagen anklagade han USA för att blanda sig i Georgiens inre angelägenheter med falska påståenden. Enligt Kobakhidze har det här tidigare lett till våldsamheter.
Batu Kutelia säger att Georgisk dröm har tagit över den georgiska statsapparaten och domstolarna.
‒ Utan fungerande institutioner är gatorna den enda platsen där demokratin finns kvar. Därför har georgierna under de senaste åren valt gatudemonstrationer då utvecklingen blivit speciellt oroande, säger han.
Kutelia tillägger att den taktiken kombinerat med påtryckningar från västländerna ibland har fungerat. Men den här gången har regeringen satsat allt på reformen.
‒ Den viktigare frågan är vad som händer efter valet i höst, säger han.
Kutelia befarar att regeringen förbereder omfattande valfusk för att säkra en seger i valet.
‒ Det som blir avgörande är om resultatet kommer att få legitimitet eller kvasilegitimitet ‒ eller om våra partners i väst tillsammans med det georgiska folket gör det tydligt att det varit ett fuskval och ser till att de som blockerade demokratin i Georgien tvingas betala ett pris.