De studerande och lärarna vid Gymnasiet i Petalax samlas i solen för en ceremoni med tal, flagghissning och glass.
Om skolan är den första skolan i Svenskfinland att hissa regnbågsflaggan är osäkert, men bland de första är man i alla fall. Med regnbågsflaggan vill man visa att man står upp för mänskliga rättigheter och speciellt för sexuella minoriteter och könsminoriteter.
– Vi tycker att det är viktigt att uppmärksamma att vi inte stöder homofobi och därför väljer vi att hissa flaggan idag, säger Lizette Damsten.
För de studerande är det en självklarhet att skolan och de studerande ska vara toleranta och att alla ska få vara sig själva.
– Det är nog en självklarhet, men det är kanske inte många som tänker på det och därför är det viktigt att vi visar just det med en flagga. Och så uppmanar vi andra skolor att göra samma sak. Jag tycker det är bra att vi i vår skola har varit väldigt öppna med just det här, samhörighet och att alla får vara på sitt sätt, säger Damsten.
Jämlikhet och sexuella minoriteter tas upp också i undervisningen
De studerande berättar att lärarna i flera ämnen tar upp jämlikhet och sexuella minoriteter. I skolan finns tutorer som tillsammans med studerandekårsstyrelsen jobbar för att alla elever ska trivas.
– Vi försöker inkludera alla och respektera alla och ordna sådana här evenemang så att alla ska känna sig välkomna, säger Elin Vägar.
– Ungdomarna är ju uppvuxna med mångfald. Men samtidigt är det viktigt att uppmärksamma den också bland den här generationen. Det finns mycket arbete kvar för att jobba för jämlikhet och likabehandling, säger gymnasiets rektor Margareta Bast-Gullberg.
Tror ni att det finns någon som känner sig utanför i er skola?
– Nej. Vi är en ganska liten skola så vi känner alla varandra och vi jobbar för samhörighet. Så det är lätt att vara sig själv, säger Elenor Bäcklund, videordförande i studerandekårsstyrelsen.
Varför har den här flaggan inte hissats tidigare?
– Just det här ämnet kanske inte har varit så aktuellt tidigare. Det har väl blivit mer aktuellt nu på senare tid, säger Damsten.
– På sociala medier kanske det har uppmärksammats mer, säger Bäcklund.
Alla regnbågsflaggor får inte vara kvar
Under de senaste åren har flera regnbågsflaggor stulits, bland annat i Korsholm och Karleby. De studerande i Petalax tror det beror på att folk är konservativa.
– De kanske inte är vana med den här typen av förändringar, säger Wilma Antell.
I Gymnasiet i Petalax har det inte varit någon diskussion om flaggan ska hissas eller inte, varken bland eleverna eller lärarna.
– Det var ju studerandekårsstyrelsen som kom på idén och som arrangerade det. Jag har inte hört att någon skulle ha sagt att det skulle vara något dåligt, säger Bäckström.
– Nej, det är nog bara positiva kommentarer som jag har hört, säger Antell.
– Jag har inte nåtts av den informationen att det skulle ha varit problematiskt att planera den här tillställningen idag. Men jag är säker på att det i enstaka fall kan vara problematiskt, säger Bast-Gullberg.
Isabel Flemming från Regnbågsallians höll tal innan flaggan hissades. Hon blev själv student från Gymnasiet i Petalax 2012 och på den tiden var det inte aktuellt att hissa en regnbågsflagga vid skolan.
– Men jag har tänkt att allt har väl sin tid. Och ibland behöver man kanske inte tänka varför det har tagit så här lång tid, man kan tänka att nu händer det, säger Flemming.
Enligt Flemming tänker dagens studerande mer globalt, de är mer medvetna och mer engagerade.
– Det här är en kamp som inte är över på många år, tyvärr. Men som jag har förstått verkar det också inte finnas så jättemånga gymnasier, i alla fall på svenskt håll, som har gjort det här förut. Så det betyder att vi till och med är i framkant, säger Flemming.