Hur skulle du reagera om du vaknade upp till att det har spridits nakenbilder på dig framtagna av artificiell intelligens, utifrån helt vanliga bilder du lagt ut på sociala medier? Det här är ett växande problem som allt från tonåringar och influencers till världsstjärnan Taylor Swift har råkat ut för på senare tid.
Reglering saknas kring så kallade nudify-plattformar, som genom deepfake kan klä av vem som helst. I många fall blir de ofrivilligt avklädda offren också utpressade.
Den svenska konstnären Arvida Byström ville vara ett steg före. I fyra månader sålde hon AI-genererade nakenbilder på sig själv på en OnlyFans-liknande plattform. Männen som köpte bilderna kunde också sexchatta med en AI-version av Byström, ovetandes om att det inte var den mänskliga versionen.
– Jag blev intresserad av att använda nudify-tjänsterna till min egen fördel och undersöka vilka kroppar de skapar.
AI bygger på vårt gemensamma online-medvetande. Alla som någon gång har lagt upp något online riskerar att få sin data använd genom AI, påpekar hon.
– Jag tycker det är viktigt att överskottet går tillbaka till samhället, så att det inte bara är några få personer som tjänar pengar på AI. Nakenhet kanske blir mindre intressant och stigmatiserat i fortsättningen eftersom det blir så lätt att skapa.
Utställningar internationellt
Byströms tidigare verk har ställts ut på Fotografiska i Stockholm, Tate Modern i London, samt i Berlin och New York. Nu visas hennes första stora soloutställning på en svensk institution, Cut the Cake, på Dunkers kulturhus i Helsingborg. Där hänger en åtta meter hög nakenbild på en förvrängd Arvida Byström samt andra bilder ur hennes AI-konstprojekt. Vissa av bilderna ser helt knasiga ut, till exempel har naveln hamnat på låret, ett tredje bröst har dykt upp under halsen och proportionerna är skeva.
– Mot slutet av min performance började jag skicka bilder som var lite mindre anatomiskt korrekta. Vissa män trodde bara att jag gjort något temporärt med AI, andra reagerade inte alls. Jag tror att de var mer intresserade av själva fantasin och att bara få chatta med någon.
En del av männen formade enligt Byström en väldigt nära relation med AI-Arvida, som var tränad att sälja nakenbilder utifrån intervjuer med den mänskliga Arvida. Vissa män blev också upprörda och kände sig lurade.
– Det är en svår tid att chatta online med någon idag och kunna avgöra om det är AI eller inte. Är AI fake? AI är ju inte en människa...men det är ju AI. Det är ju något som kan chatta.
Dyra sexdockor och håriga ben
Byström har också tidigare utforskat ny teknologi och AI i sitt konstnärskap. I sin utställning Ett dockhem ifjol använde hon sin ”tvilling”, den AI-programmerade sexdockan Harmony som kollega. Den kostade närmare 12 000 euro. Tittarna kunde skicka in frågor som Byström sedan ställde till Harmony i ett samtal på scen. Ifjol debuterade hon som musikartist tillsammans med industrirobotar som spelade cello.
Hon har också ofta hamnat på löpsedlar både i Sverige och internationellt på grund av sina performanser. När hon poserade i en Adidas reklam 2017 utsattes hon för våldtäktshot på grund av sina orakade ben. Ifjol blev hon portad från Guldbaggegalans röda matta eftersom hon var klädd i stringtrosor och korsett. Själv menar hon att det handlade om slumpen. Hon hade ”glömt kjolen”.
– Att klä sig spektakulärt är ju en del av galor. Det är klart att folk klär upp sig för att försöka vara snygga och det kommer att vara objektifierande.
På sitt instagramkonto med nästan 200 000 följare kan man ta del av hennes rosaskimrande hyperfeminina lolita-on-speed-estetik med olika feminina performanser. Hon utforskar intimitet, objektifiering och det psykologiska i sexuella interaktioner i dagens hypertekonolgiska värld.
Själv vill hon inte beskriva sin konst som vare sig feministisk eller politisk, eftersom hon inte vill hamna i något fack och förväntas komma med svar och skapa något utopiskt.
Jag är intresserad av att jobba med sexistiska stereotyper och tycker det är intressant att vi kvinnor idag återskapar sexistiska bilder av oss själva när vi själva får hålla i kameran. Vad är frivilligt?
Arvida Byström
Återskapar sexistiska stereotypier?
Begreppet den manliga blicken myntades på 70-talet och pekar på hur kvinnor i en visuell kultur ofta objektifieras. Byström har fått kritik för att återproducera sexistiska stereotyper genom sin konst, senast kring hennes utställning i Helsingborg.
– Jag är intresserad av att jobba med sexistiska stereotyper och tycker det är intressant att vi kvinnor idag återskapar sexistiska bilder av oss själva när vi själva får hålla i kameran. Vad är frivilligt, frågar sig Byström.
Det kan vara både vackert att känna att man kan styra själv, och sorgligt eftersom man aldrig riktigt vet om man gör något för sig själv eller för att bli omtyckt, resonerar hon.
– Människan är ett socialt djur och vi gör saker för att bli omtyckta. Att försöka skapa nya normer kommer att leda till nya typer av förtryck, eller att det är andra människor som inte passar in i normerna. Jag behöver inte komma med någon lösning på det här, men kan peka på hur världen ser ut och väcka diskussion.
Verkliga livets Arvida
I verkliga livet har Emma Arvida Elisabet Byström främst haft relationer med kvinnor. Arvida är hennes mellannamn och en konstnärsroll hon har skapat. Motiven i hennes konst är ofta hennes egen kropp för att undvika att objektifiera andras.
– Jag är så pass gammal nu och har jobbat med det här sedan jag var tonåring. Därför känner jag inte så stor press kring att se ut på ett visst sätt till vardags, säger 32-åriga Byström.
Hennes intresse för konst och fotografi började tidigt då hon som 12-åring började fotografera med sin digitalkamera och publicerade bilderna på tidiga digitala plattformar.
Med tiden blev hennes lekfulla selfies så utmanande att de censurerades.
Hennes svar var att ge ut boken Pics or It Didn’t Happen: bilder som bannlysts från Instagram med de censurerade bilderna. Boken som hon skrev tillsammans med artisten och internetstjärnan Molly Soda utkom 2018.
I sin nya bok In the clouds har hon samlat delar av sina AI-genererade nakenbilder och chattar med köparna. Den innehåller också essäer av den slovenska stjärnfilosofen Slavoj Žižek, Augustprisnominerade författaren och kritikern Carl-Michael Edenborg samt den amerikanska fan fiction-författaren Olivia Kan-Sperling.
På vilket sätt blir då AI-genererade bilder som säljs till kåta män konst? Byström ser sitt projekt som en del av performancekonsten, en bildkonstform med rötter i den tidiga modernismen och som blir till genom deltagande och erfarande i stunden.
– För mig är säljandet och interaktionen, hur köparna har upplevt det, en del av konsten.
Idag tas 54 000 foton varje sekund i världen, eller 1,9 biljoner foton varje år. Att hävda sig som fotokonstnär i en sådan miljö är tröttsamt för vem som helst.
Sex säljer, AI-säljer. Hur kalkylerat är ditt val av konstområde?
– Jag var väldigt deprimerad som tonåring, startade en fotoblogg och var med i SVT:s prestigefyllda kulturprogram Kobra. Jag fotade också internationellt för Vice Magazine, och fick många kompisar inom mode och konst internationellt.
– Jag har också jobbat med netart, den första vågen av internetkonst, och postnetart. För mig är det här teman som jag alltid har jobbat med och varit intresserad av.
Idag tas 54 000 foton varje sekund i världen, eller 1,9 biljoner foton varje år. Att hävda sig som fotokonstnär i en sådan miljö är tröttsamt för vem som helst.
Byström avslöjar att hon själv inte har orkat vara på Instagram eller publicera något på sitt Instagramkonto på närmare ett år.
– Jag blev för trött efter mina projekt så jag har en kompis som har hjälpt mig att lägga ut bilder och videor så att jag ska kunna slippa appar ett tag. Jag kommer från en tid då internet kändes mycket roligare när man var på sin desktopdator.
Hon beskriver dagens internet som ett energikrävande monster.
– Jag tror mycket måste ändras både politiskt och strukturellt för att det ska kännas kul igen. Man kan bara hoppas på nya lagar kring hur företag får utnyttja människor.
AI tar över stora delar av kulturen snabbare än man hinner blinka: AI-genererade influerare tävlar i skönhetstävlingar, den spanska konstnären Alicia Framis ska gifta sig med sin AI-pojkvän som en slags performans i ett museum i Rotterdam. Men är det AI skapar verkligen konst?
– För mig som har jobbat mycket med fotokonst länge är det uppenbart att AI är konst. Också då fotografiet kom, opponerade man sig mot det med att det inte fanns någon mänsklig handpåläggning. Idag vet man att det inte är så.
Byström tror att AI däremot kommer att förändra hur vi förhåller oss till bild.
– Vi kommer att tröttna på vackra bilder och bild som medium helt enkelt för att det finns ett överutbud.
Arvida Byströms soloutställning Cut the cake visas på Dunkers kulturhus i Helsingborg fram till den 4 augusti 2024.
Är du oroad över att AI kan använda bilder på dig på ett sätt du inte kan påverka? Berätta i kommentarsfältet.