Renoveringen av Sjundeå kommunhus, Kyrkfjärdens nya skolbyggnad i Ingå och renoveringen av Centrumplan i Ekenäs har en sak gemensam. Alla tre projekt blev betydligt dyrare än planerat.
Det är däremot inte ovanligt att den ursprungliga prisuppskattningen på offentliga byggprojekt inte stämmer, menar Mikko Simpanen, expert på offentliga renoveringsprojekt och nybyggen på Kommunförbundet.
– Man vet att projekten ofta blir dyrare. Man vet också vad kostnadsökningen beror på och tar det i beaktande när en första budget slås fast, men ändå överskrider man budgeten under projektets gång, konstaterar Mikko Simpanen.
Orsaken är långa och dyra byråkratiska processer som offentliga investeringar inte kan undgå. Även stigande byggkostnader och inflation leder till ökande kostnader och när allt kommer omkring är det dessutom marknaden som avgör priset genom en offentlig upphandling.
Ibland kan upphandlingen resultera i många konkurrenskraftiga anbud och då kan projektet bli billigare, säger Raseborgs stadsfullmäktigeordförande Anders Walls (SFP).
– Men ibland får vi in få offerter och om det finns mycket arbete inom just den branschen kan det bli dyrt, fortsätter han.
Finns utvecklingspotential
Renoverings- och byggprojekt är en del av stadens och kommunens kontinuerliga verksamhet, men ändå saknar framför allt små kommuner erfarenheten att bygga regelbundet och då är det också svårt att skapa en realistisk budget, konstaterar Mikko Simpanen.
– Varje månad i processen kostar pengar och då blir projekt som drar ut på tiden dyra i längden. Så är det bara. Ingen gör det med avsikt, men att förverkliga projekt helt enligt plan och utan överraskningar är lättare sagt än gjort, säger Mikko Simpanen.
I vanliga fall brukar kommunala byggprojekt genomföras enligt standarden där staden eller kommunen först planerar och sedan genomför projektet. I bästa fall blir det här billigare, men det är också staden som tar hela risken.
Inom stora infrastrukturprojekt har man däremot ibland valt att fördela risken mellan alla inblandade aktörer, en så kallad alliansmodell, berättar Mikko Simpanen.
Vi ska ha så få projekt som möjligt som är akuta för överraskningar ökar alltid risken.
Anders Walls
– Alla inblandade tilldelas då en bonus om tidtabellen och budgeten håller. Det här incitamentet fungerar som en morot i projektet och alla aktörer sitter i samma båt. Här talar framgångarna ett tydligt språk, säger Mikko Simpanen.
Anders Walls ser också gärna att Raseborg skulle utveckla arbetet med prisuppskattningar och budget för stadens investeringar. Här anser han att framförhållningen är helt central.
– Vi ska ha så få projekt som möjligt som är akuta, för överraskningar ökar alltid risken som staden tar, säger han.
Dessutom ska antalet projekt som ligger på politikernas och tjänstemännens bord samtidigt vara rimligt. Blir det för många investeringar på en gång ökar också risken att man inte kan hantera allting, menar Anders Walls.
Många viljor att ta i beaktande
Om en realistisk arbetsbörda och långsiktig planering är oljan i det kommunala maskineriet är det tjänstemännen som är kuggarna i kugghjulet.
På tjänstemännens ansvar ligger naturligtvis att planera investeringen, men de ska även känna till lagar och beakta politikers och personalens önskemål.
Det är många viljor som ska få utrymme och ibland är det svårt att tillgodose alla, konstaterar Kenneth Flythström som är teknisk direktör i Sjundeå.
– För många viljor kan också leda till tilläggskostnader som vi inte räknade med ursprungligen, men i Sjundeå har vi ändå ett fungerande system för när till exempel personal får komma med önskemål, säger han.
Nybyggen är i allmänhet lättare att budgetera, förklarar Kenneth Flythström. Renoveringar innebär alltid en större risk. Ibland kan byggnadsfel eller skador i byggnader som renoveras till och med innebära att det är så gott som omöjligt att uppskatta det slutliga priset under projektets gång, säger han.
Är det alls kostnadseffektivt att renovera eller borde kommuner alltid sträva efter att bygga nytt?
– Renoveringar lönar sig, men då måste man också ha en bra underhållsplan som efterföljs. Däremot är det ofta så att en kommunal budget är stram och då kan man inte genomföra de renoveringar som behövs. Mitt i allt är renoveringsbehovet mycket större, säger Kenneth Flythström.
Egen plånbok ligger närmast
Det är ändå ett faktum att offentliga medel är opersonligare och lättare att förbruka än privata tillgångar, säger Anders Walls.
– Det finns till och med forskning som visar att egen plånbok är närmast, konstaterar han.
Däremot tror Anders Walls inte att någon lokalpolitiker eller tjänsteman avsiktligt skulle slarva med skattemedel.
Walls poängterar också att man inte borde fästa så stor uppmärksamhet vid den första prisuppskattningen som offentliggörs. Det är först när man fastställt en projektplan och upphandlingen är avklarad som man egentligen vet vad projektet kommer att kosta.
– I det skedet kan staden ännu konstatera att det blir för dyrt, men när byggprojektet inleds är det svårare att backa, säger Anders Walls.
Artiklen kompletterades den 13.6.2024 klockan 13.58 med tillägget att stigande byggkostnader och inflation också påverkar prislappen.