Politisk rivalitet, ekonomisk ojämlikhet, ekologiskt sönderfall och en accelererande kapprustning.
Det räknar Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipris direktör Dan Smith upp för att motivera sitt påstående att mänskligheten nu befinner sig i en av de farligaste perioderna någonsin.
Sipri publicerade ny data om världens kärnvapenarsenaler i samband med sin årsbok på måndagen, enligt organisationen står det klart att riskerna ökar.
Men sedan i fjol är det ändå varken Ryssland, USA eller någon annan västlig makt som står för en växande kärnvapenarsenal. I reella tal har antalet kärnstridsspetsar till och med minskat globalt.
Däremot erfar Sipri att kärnvapenlagren har växt i Kina, Nordkorea och Indien.
Globala konflikter ger fart åt ny upprustning
Även om antalet kärnstridsspetsar reellt sett har minskat så har antalet operativa spetsar ökat.
Frankrike har fortsatt med utvecklingen av tredje generationens atomdrivna ubåtar, Storbritannien har höjt taket för sitt lager av stridsspetsar, Indien och Pakistan fortsätter utveckla nya system för att avfyra kärnvapen, och den icke-officiella kärnvapenmakten Israel tycks uppgradera en reaktor som kan användas för produktion av plutonium.
”Trenden kommer troligen fortsätta och sannolikt eskalera under de närmaste åren och det är utomordentligt oroande”, säger Smith i ett pressmeddelande.
Globalt sett är det USA och Ryssland som står för 90 procent av världens kärnvapen. I dag finns det ändå betydligt färre kärnstridsspetsar än det fanns under kalla kriget.
Trots det skulle ett kärnvapenkrig i dag vara extremt förödande. Enligt Sipri finns det i dag 9 585 kärnstridsspetsar redo för användning.
Sipri har inte hittat några avgörande bevis på att Ryssland skulle ha placerat ut kärnvapen i Belarus. Rysslands president Putin har satt den 1 juli i år som deadline för förvaring av kärnvapen i Belarus.